Irans säkerhetstjänst är skicklig – och farlig
Hackare, grovt dataintrång, 15 000 sms om hämnd mot koranbrännare.
Irans säkerhetstjänst är lika farlig som skicklig.
Riksenheten för säkerhetsmål meddelade i morse att Iran har genomfört en it-attack mot Sverige.
Eller ”specialoperation”, för att citera det pressmeddelande från Åklagarmyndigheten som tycks göra anspråk på att vara ett utkast till en medioker spionthriller.
Men låt oss ha överseende med det upphetsade språkbruket, för det som har inträffat är allvarligt.
Sårbart är det moderna samhället, det är ingen nyhet, men det som skedde sommaren 2023 var onekligen skickligt.
Sverige var vid denna tid skakat av hätska internationella reaktioner på koranbränningar, en folkmassa hade stormat ambassaden i Bagdad, Irans högste ledare anklagade den svenska regeringen för att förbereda krig mot den muslimska världen, hoten om attentat ökade, Säpo var på helspänn.
I det upphetsade läget ska hackare ha lyckats ta sig in i det interna it-systemet hos ett svenskt bolag som driver en sms-tjänst, för att sedan steg för steg kapa lösenord och administrationsverktyg.
Morgonen den 1 juli skickades så 15 000 sms ut till privatpersoner runt om i landet, ett massutskick som innehöll en uppmaning om hämnd mot dem som brände muslimernas heliga skrift.
”De som förolämpade Koranen måste få sota för sitt arbete. Vi erbjuder er att skicka hämndbilder av dessa demoner”.
– Det känns obehagligt och det kanske är någonting som är på gång, sa en av de drabbade till Aftonbladet.
Han hade mer rätt än vad han troligen förstod.
En grupp som kallade sig Anzu team stod som avsändare av meddelandet.
Enligt åklagare Mats Ljungqvist har förundersökningen som inleddes efter massutskicket visat att det egentligen var Irans säkerhetstjänst IRGC som låg bakom attacken.
Syftet var att ytterligare spä på motsättningar i Sverige, att skärpa konflikten mellan olika grupper, att destabilisera.
Ett potentiellt mycket farligt agerande.
Jag har ingen anledning att betvivla åklagarens påståenden. Att en företrädare för en myndighet pekar ut en annat stat på det här sättet är, om inte annat, mycket ovanligt och lär knappast ha skett utan att det föregåtts av konsultationer med den svenska regeringen.
Utpekandet har inte heller samma brister som Säpos påståenden i våras om att Iran anlitar svenska gäng för attacker mot Israel.
Den nyheten läcktes av Israels underrättelsetjänst Mossad, som där och då befann sig i internationellt blåsväder efter att ha avslöjats med att medelst diverse fula knep under nio år försökt förmå den Internationella brottmålsdomstolen att inte inleda en brottmålsutredning mot premiärminister Netanyahu.
Uppgifterna kan givetvis vara sanna, men det krävs ingen konspirationsteoretiker för att begripa att Mossad hade skäl att vilja flytta fokus.
Någon låg bakom de 15 000 messen. Någon hade motiv till utskicket. Och vem som helst har inte kapacitet att genomföra attacken.
Förundersökningen är nu nedlagd. De iranska hackare som genomförde det grova dataintrånget sägs vara identifierade, men åklagaren anser det vara meningslöst att försöka få dem utlämnade från Iran.
Det förefaller vara en korrekt bedömning.
Vad finns då mer att säga om den här olustiga historien?
Det finns skäl att påpeka att vissa främmande makter har sänkt sina trösklar för att agera mot västvärlden, där mindre länder riskerar att bli brickor i ett globalt spel.
Rysslands folkrättsvidriga angrepp på Ukraina medför ett visst hot mot Sveriges territoriella säkerhet.
Kina, som utmanar USA som ledande makt, är mer av ett ekonomiskt hot, svenska företag köps upp, tekniskt kunnande införskaffas.
Iran, slutligen, har förberett attentat på svensk mark som svar på inbillade hot mot en paranoid regim i Teheran.
Den här gången lyckades mullorna, i vart fall i viss utsträckning.
Säpo förefaller dock ha gjort ett gediget jobb.