Troende som förväxlar sin makt med Guds
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-05-13
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Troende som förväxlar sin makt med Guds¶
Att läsa polisens förundersökning mot pingstpastorn och barnflickan i det mål som nu officiellt går under namnet ”Knutby-ärendet” är som att fördjupa sig i en surrealistisk roman av den beprövade duon Eric Åkerlund och Torgny Lindgren.
Fast snurrigare. Verklighetens version av det urspårade trossamfundets accelererande vansinnesfärd mot ond, bråd död är så skruvad att ingen förläggare hade accepterat den om den hade varit påhittad.
I centrum står den omtyckte och karismatiska pastorn som egentligen saknar all formell utbildning men åtnjuter ett grundmurat förtroende i sin Filadelfia-församling. Runt omkring honom finns ett större antal kvinnor som han har stort inflytande över. Någon, som kallas Kristi Brud, har också stort inflytande, för att inte säga reell makt över honom.
På hennes göranden och låtanden, tyckanden och misstyckanden vilar inte bara pastorns legitimitet som församlingens ledare utan även alla andra församlingsmedlemmars ställning. Att väcka hennes vrede är liktydigt med att bli utesluten ur gemenskapen vars febriga täthet inte ska underskattas.
Olyckligtvis lever pastorn dubbelliv. Han har svårt att hålla isär det andliga och det kroppsliga och unga kvinnors åtrå har han ingen svårighet att väcka med den utstrålning av himmel och glöd som både är hans personliga och som genomsyrar församlingens gemensamma tro.
Pastorn inlåter sig i förhållanden trots att han är gift. Han vet att hans öde i det värv som fyller hans liv med mening är beseglat om hans snedsteg uppdagas. Men hans lust är stark och hans hybris stor. Han har ju ändå sedan lång tid vant sig vid att det är han som uttolkar Den Högstes vilja. Ja, hans troende bröder och systrar har rent av givit honom mandatet.
Han tolkar allt vad tygen håller. Han förvissar sig själv och sina respektive partners om att det de gör i någon avlägsen slutända ändå är rätt – ty det är Guds vilja att just de två ska få varandra och att det på något sätt ska ordna sig trots att han är gift och inte kan drömma om skilsmässa på grund av sin ställning.
Ja, Guds vilja tedde sig ett tag både mäktig och klar när både pastorns första och andra fru gick plötsliga dödar till mötes men så rörde det till sig. I dag står pastorn åtalad för att ha hjälpt Gud väl mycket på traven och vad dennes vilja slutligen är lär väl den kommande rättegången utvisa.
Såhär litet syrligt kan den röda tråden i åtalet som väcktes i går i Uppsala tingsrätt återges. Men den underliggande berättelsen ger ingen anledning till syrliga leenden. Den handlar om en ung kvinna som drivs till psykiskt sammanbrott av en grupp rigida troende som förväxlar sin makt med Guds. Det utmynnar i mord och mordförsök.
Den så kallade barnflickan var uppenbarligen en psykiskt ömhudad människa med stor längtan efter hängivelse. Hon både upptas i församlingen i Knutby och blir pastorns älskarinna i en erotisk triangel som huserar bakom den idylliska fasaden till familjevillan.
Av olika skäl blir barnflickan sakta men säkert utfryst ur gemenskapen. Kristi Brud förklarar henne oren och pastorn har redan hittat en ny älskarinna. Kvinnans förtvivlan känner inga gränser. Från sina sinnen grubblar hon över hur hon ånyo kunde accepteras i sin tro, hur hon kunde visa dess orubblighet.
Hon får för sig att ett människooffer, analogt med myten om Abraham som var beredd att offra sin son för att behaga Gud, skulle vara vad som krävdes.
Hon diskuterar sin makabra idé om gottgörelsen som begärs av henne med pastorn och det som kan sägas med säkerhet på basen av förhörsprotokollen är att pastorn inte direkt tog henne ur villfarelsen att det kunde vara Gud vilja att offret skulle ske.
Det framgår också ur förhörsprotokollen att barnflickan, när hon tvekade i sin mission, pepprades med sms-meddelanden som gav sig ut för att vara anonyma (Gud antogs kommunicera sin vilja över sms) men som kom från ett mobilnummer pastorn förfogade över.
Vem som än döms för vad i detta mål så är tragedin i Knutby ett förfärligt exempel på att självsvåld och psykopatologi lätt utvecklas i samfund som sluter sig hermetiskt. Även och inte minst när de gör det i det godas namn.