Tre dilemman på vägen mot en Kristersson-regering
Det är locket på som gäller i de känsliga regeringsförhandlingarna.
Mycket lite information kommer ut om vad som sägs och hur det går.
Men flera av utmaningarna för den nya regeringen är klara sen länge.
Här är tre gupp på vägen mot en Ulf Kristersson-regering.
Intensiva förhandlingar pågår, men mycket litet läcker ut i offentligheten. Här är Ulf Kristerssons första utmaningar:
Talmansposten
Ambitionen att hålla Liberalerna och Sverigedemokraterna utanför en regering gör att Kristersson behövt lägga mer i potten än ministerposter och departement.
När de fyra partierna på högersidan nu förhandlar ingår också frågan om ordförandeposter i riksdagens utskott och talmansposten.
Sverigedemokraterna har länge haft ögonen på talmansposten. Efter att de efter förra valet röstades bort från den vice talmanspost som de traditionellt skulle fått som då tredje största parti, känns detta extra viktigt för partiet.
Nu hoppas Moderaterna att en talmanspost ska mildra SD:s krav i de sakpolitiska förhandlingarna.
Visst är det en symboliskt viktig post, men SD:s väljare kommer knappast bry sig om i fall de har talmansposten eller inte. De bryr sig om a-kassan och sjukförsäkringen och att deras parti får så stort inflytande över en regering som möjligt. Och de vill att SD får stort inflytande över migrationspolitiken.
Långsiktig hållbarhet
De fyra partierna behöver förhandla fram en politik som håller hela mandatperioden.
Risken för Kristersson om han inte tar in alla partier i regeringsunderlaget i regeringen är oförutsägbarheten.
Det är trots allt fortfarande med en mycket liten majoritet som Kristersson nu grundar sin regering. Det behövs bara att två ledamöter röstar emot partilinjen för att ett politiskt förslag ska falla. Eller att SD röstar på ett S-förslag, till exempel ett förslag som skulle behålla den högre nivån i a-kassan.
Bara vetskapen om att S och SD tillsammans själva har en majoritet i riksdagen borde stressa Kristersson ordentligt.
Det är dessutom i ett svårt politiskt läge som Kristersson tar över. En nybildad regering ska ta sig an rusande inflation och räntechocker, ett elpris som riskerar att slå undan benen för svenska hushåll i vinter, en kommande lågkonjunktur och med det stigande arbetslöshet.
I detta kan nya politiska konflikter uppstå mellan de fyra samarbetspartierna, och nya politiska samarbeten i enskilda frågor uppstå.
Att ha ett skriftligt avtal på plats i början av en mandatperiod säger inget om hur den politiska situationen ser ut i slutet av de fyra åren. Det visade januariavtalet. Ändå verkar det skriftliga avtalet vara den form som framför allt SD ser framför sig om de ska hållas utanför en regering.
Liberalernas relation till SD
Detta eviga dilemma kommer att följa Kristersson-regeringen ändå fram tills att Liberalerna antingen ändrar sig om SD eller bestämmer sig för att helt distansera sig från dem.
För partiledaren Johan Pehrson står det också personliga värden på spel. Pehrson är tillförordnad på sin partiledarpost och en ordinarie partiledare ska väljas i december. Skulle han lyckas förhandla till sig en ministerpost är hans framtid som partiledare säkrad. Misslyckas han med detta eller skulle SD lyckas förhandla in sig i regeringen, då kan det bli strid om partiledarposten för Pehrson.