Striden hårdnar om att efterträda Merkel
I månader har han spelat svårflirtad och ointresserad.
Men i helgen visade Markus Söder att ett nej från en politiker väldigt ofta i själva verket är ett ja.
Därmed hårdnar striden i slutspurten om vem som ska efterträda Angela Merkel.
Söder har länge nämnts som en tung utmanare. Men eftersom han hela tiden sagt att han inte är intresserad av att ställa upp alternativt inte gett något besked överhuvudtaget så har frågan blivit hängande i luften.
Angela Merkel är inne på sitt 16:e och sista år som förbundskansler. Hon är en av de mest tongivande politikerna i modern tysk historia. Även om hennes fötter rent fysiskt inte är så stora blir det ändå svårt för en efterträdare att fylla hennes skor.
Under Merkel har Tyskland tagit alltmer plats internationellt. Merkel har haft den ledande rollen i att lösa både skuldkris, flyktingkris och nu pandemins effekter på Europas ekonomi. Tysklands makt som Europas ekonomiska lok kommer inte att minska. Snarare tvärtom.
Det ställer särskilda krav på en efterträdare.
I januari valdes Armin Laschet efter mycket velade hit och dit inom Merkels parti till ny ledare för kristdemokratiska CDU. Laschet anses stå nära Merkels politik. Men varken han eller någon av de två utmanarna rönte någon större entusiasm.
Normalt är ledaren för CDU den självklare kanslerkandidaten för det konservativa partiet. Den här gången är det inte så.
Aldrig hänt
Markus Söder är ledare för CDU:s systerparti i Bayern, CSU. Tysklands mest välmående delstat. Ändå har det aldrig hänt tidigare att en kanslerkandidat från CSU lyckats vinna ett nationellt val och bli förbundskansler. De två som tidigare försökt, Franz Josef Strauss och Edmund Stoiber, förlorade bägge.
Det talar alltså mot att Söder skulle få kandidaturen. Liksom det faktum att CDU-ledningen i dag ställde sig bakom Laschet.
För talar det faktum att Söders popularitetssiffror är betydligt bättre än Laschets, som är regeringschef i Tysklands mest folkrika delstat Nordrein-Westfalen. Laschet anses inte ha hanterat pandemin särskilt väl medan Markus Söder får goda betyg för sin mer kraftfulla och restriktiva hållning.
Nu återstår att se om Söder kräver att frågan ska avgöras av kristdemokraternas partigrupp i förbundsdagen där han tror sig ha större stöd.
För Merkel är det inte precis något drömläge att det blir strid om vem som ska efterträda henne. Även om de två systerpartierna envist försäkrar att det hela ska avgöras i bästa samförstånd.
Vem det blir avgörs inom kort. Kanske redan denna vecka.
Förbundsdagsvalet hålls den 26 september. Den som får förtroendet måste få tid att bygga sin nationella image i god tid före valet.
De gröna utmanar
Ett val som för CDU:s del ser ganska dystert ut. När två av de delstater där partiet brukar göra bra ifrån sig höll delstatsval förra månaden backade partiet rejält och gjorde sina sämsta resultat sedan andra världskriget.
När pandemin bröt ut fick Angela Merkel mycket beröm för sitt vetenskapliga angreppssätt. Till en början klarade sig Tyskland också ganska bra. Men vartefter tiden gått har många av tyskarna tröttnat på de ständigt skiftande och tuffa restriktionerna. Merkelt har varit i luven på en del av delstaternas regeringschefer för att de i hennes tycke öppnat upp för tidigt.
Lägg till det att en antal politiker från partiet anklagas för att ha tjänat stora pengar på att sälja munskydd så är det inte förvånande att kristdemokraternas opinionssiffror pekar nedåt. Även om man fortsatt är största parti.
Därför är det för första gången inte säkert att det är någon från CDU/CSU eller socialdemokraterna som blir förbundskansler.
De gröna har gått framåt kraftigt i opinionen och är nu näst störst. Beroende på valutgången i september är det inte helt otroligt att näste förbundskansler kommer från miljöpartiet. Då i koalition med socialdemokraterna.
Om de gröna väljer att ge sitt stöd till kristdemokraterna lär de få nöja sig med att spela andrafiolen.