Alla ska vara beredda att försvara vårt land
Återinför allmän värnplikt. Nu.
För att försvara oss. Mot inre såväl som yttre hot.
Men framför allt för att ena oss.
Som land. Som folk.
Man får passa sig för att låta som en patriotisk flaggviftare i en Hollywood-rulle. Eller som en naiv nostalgiker.
Men ännu mer bör vi akta oss för att tro att den tillvaro vi lever i nu alltid ska bestå, aldrig kan raseras. En värld som, trots alla fel och brister, ändå varit och ännu är enormt trygg och välmående.
I Pakistan dödades i går 100 skolbarn av talibaner.
Här hemma flyger ryska stridsplan aggressivt nära våra passagerarplan. Samtidigt kommer rapporter om att minst 300 svenska medborgare strider för Islamiska staten.
Det sista, om något, bör oroa oss djupt, på flera plan. Vad driver dessa personer? Och vad bär de med sig hem till Sverige, de som återvänder?
Utanförskap är något av det farligaste som finns.
Att leva i ett samhälle och inte tillhöra det, inte känna att man ingår i gemenskapen. Integrationspolitiken har misslyckats, det är inget nytt. Trots, eller kanske på grund av för mycken välvilja.
Nya tag måste tas. Och ett led är att alla som bor i Sverige ska vara beredda att försvara vårt land och de värderingar som råder här. Kristen eller muslim, vit eller svart, svensk sedan stenåldern eller invandrad. Kvinna eller man.
Med en allmän värnplikt blandas alla, för en gemensam sak. I de känsliga ungdomsår som formar oss och skapar vår identitet.
Något även välmående, curlade ungdomar med fokus på den senaste selfien och dokusåpan skulle må bra av.
Och vi runt 30-40 år bör utbildas av Hemvärnet. Inte så mycket för att kunna försvara oss som för att förstå vikten av det, till fullo. Att komma upp ur våra sköna soffor och inse att vi också måste vara beredda att värna vår trygghet, demokrati och mångfald.
Tomtegröt och kebab, kvinnliga poliser och ministrar, homosexuella präster, fri abort och regnbågsförskolor.
Frihet, demokrati och tolerans.
Det spelar ingen roll om vi är obetydligt små inför hoten.
Vi måste göra vad vi kan. Tillsammans, oavsett bakgrund och åsikter.
Vill vi fortsätta att mysa vid våra lussetåg och julgranar och leva i relativ fred och frihet måste vi alla vara beredda att strida för det. Inte vänta oss att någon annan gör det.
Försvarspolitiken borde bli ett av huvudämnena i det nyval som väntar, inte minst med tanke på integrationsaspekten.
Därför att söndrade faller vi.
Enade står vi.
Barndomens pepparkaksfarbror
Han åkte runt med pepparkakshus på julafton, till folk i vår fotbollsförening. Vi bjöd på kaffe och väntade på att han skulle gå. I jul går mina tankar till alla ensamma.
Min bästa julklapp i år
Denna julafton är döttrarna hos mig. Och mitt hjärta jublar.