Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Förbundet la sin skugga över Emmas målade hand

Följ ämnen
Ryssland

Jag gick ner på stan och tittade på Pride-paraden som plöjde genom Stockholm för några veckor sedan. Jag hade inte sett den förut, bara glimtar på tv där halvnakna män och kvinnor stod på flak och juckade mot varandra. Jag trodde väl att det skulle vara precis så, festligt och glammigt och roligt och bögigt. Men det första ekipaget var ljudlöst. Alla bar svart tejp över sina munnar och längst fram syntes en banderoll med texten: ”Marching for those who can’t”. Och de passerade tyst, gravallvarligt med vita skyltar som informerade om de länder världen över där queer-­personer får sina mänskliga rättigheter kränkta, där de blir hotade och hatade, straffade och avrättade.

Sen kom också juckarna och det var roligt, men jag glömmer inte den ljudlösa demonstrationen, de som marscherade för dem som inte kan. Det var bland det finaste jag sett.

På en av de där skyltarna såg jag Ryssland skymta förbi. De har förbjudit Pride att äga rum i landet under de kommande 100 åren. Deras ”anti-gay-lag” förbjuder människor att sprida ”homosexuell propaganda” till minderåriga.

Friidrotts-VM går som bekant i Ryssland och inför höjdhopps-kvalet målade Emma Green Tregaro sina naglar i regnbågens färger och tog därmed ställning i frågan. Det var så utsökt gjort, för det var så vänligt. Inga hårda ord, inga fördömanden, inget bråk - ­bara tio naglar i vackra färger. Ibland har det stillsamma större effekt än de stora gesterna. Jag kommer alltid att älska Emma Green Tregaro för att hon hade modet att göra det där.

I går till finalen i höjdhoppningen hade Emma tagit bort sitt regnbågslack. Hon berättade i en intervju att hon fått påtryckningar av det Svenska friidrottsförbundet. Förbundet ville inte hamna i konflikt med Ryssland. Förbundet ville inte ha nåt bråk. Så de bad ­Emma att sudda bort färgerna och när förbundet ­la sin tunga skugga över Emmas vackra naglar, så blev pressen på henne för stor, så färgerna försvann.

Vad jag hatar det Svenska friidrottsförbundet för det. Vilken satans feghet. Vilken äcklig ryggradslöshet. De borde ha ställt sig bakom ­Emma. Förbundspamparna borde målat sina egna naglar i regnbågsfärger.

Jag var så stolt över att ­vara svensk, att vara av samma ­nationalitet som Emma Green Tregaro. Hon visade med en enkel gest att hon ­tycker att det är fel att ­ryska hbtq-personer måste vänta hundra år med att få vara öppna med sin läggning.

Förbundet håller ­tydligen ­inte alls med.