Vänsterväljarna kommer avgöra det franska valet
Det börjar stå alltmer klart: Det blir vänsterväljarna som avgör det franska presidentvalet. Och de är inte särskilt peppade på att gå till urnorna på söndag.
Inför onsdagens debattduell mellan Emmanuel Macron och Le Pen uppgav 13 procent av fransmännen att de ännu inte bestämt sig för vem de ska rösta på. Bara 15,6 miljoner fransmän följde debatten på tv, den lägsta siffran någonsin.
De vänsterlutande väljare som ändå orkade slå på tv:n fick se de två kandidaterna debattera hushållsekonomi, pensionsålder, kriget i Ukraina och EU under nästan tre timmar. Det är tveksamt om de kom närmre ett val på söndag.
Marine Le Pen, som stod för en katastrofal debattinsats för fem år sedan, hade gjort läxan bättre den här gången. Men trots ansträngningarna att framstå som mer presidentlik var hennes fullträffar få och när de första opinionsmätningarna rullade in vid midnatt utnämndes Macron till debattens segrare hos tv-tittarna. Det är möjligen dåliga nyheter på kort sikt. Men i det längre perspektivet har fransk extremhöger, som länge behandlades som paria av det politiska etablissemanget, lyckats väl med projektet att tvätta sig rena från rasismstämpeln. Invändningarna mot Le Pens insats i onsdags har handlat om att hon var för defensiv och missade matchbollar. Inte ens Emmanuel Macron gick på kärnan i hennes radikala nationalistiska budskap speciellt hårt. Le Pen betraktas numer som nästan vilken högerpolitiker som helst.
Det franska valsystemet med två slutkandidater har gjort vänsterväljare vana vid att mobilisera för att rösta bort, snarare än att rösta för. När Jean-Marie Le Pen överraskande gick till andra rundan mot högerpartiets Jacques Chirac 2002 bildade fransk vänster en så kallad ”republikansk front” mot den högerextreme antisemiten Le Pen, som bara fick 18 procent i slutomgången. Samma sak hände 2017, när Le Pen den yngre ställdes mot Emmanuel Macron, då ännu ett oskrivet kort som samlade röster över hela det politiska spektrumet.
Och vad har då franska vänstersympatisörer fått för det? Inte särskilt mycket, är det allmänna omdömet. Macron styrde snabbt den ekonomiska skutan högerut, även om hans retorik ibland påminner om en klassisk socialdemokrat.
Är det då fortfarande lika självklart för franska vänsterväljare att bilda en traditionell republikansk front mot extremhögern genom att rösta på den sittande presidenten på söndag? Absolut inte. Och utvecklingen är både Emmanuel Macrons förskyllan och Marine Le Pens förtjänst. Medan Macron fört en politik som i första hand gynnat höginkomsttagare under sina fem år vid makten har Le Pen tonat ner attackerna på landets muslimer och ägnat valrörelsen åt att prata plånboksfrågor. När det kommer till fördelningspolitik ligger hon i flera frågor till vänster om Macron, även om hennes nationalistiska agenda slår igenom också här: Bidrag ska gå till franska medborgare, de invånare som bara har uppehållstillstånd blir utan.
Det står allt tydligare att fransk politik numer domineras av tre block: Ett högerextremt, ett vänsterradikalt och Macrons mittenland. Tillsammans har de ätit upp både traditionell fransk höger och socialistpartiets väljarbas. Kvar finns bara spillror av Frankrikes två statsbärande partier.
Vänsterpartisten Jean-Luc Mélenchon, som fick 22 procent och var en hårsmån från andraplatsen i första rundan, har nöjt sig med att vädja till sina väljare att inte lägga ”en enda röst på Le Pen”. Genom att inte direkt uppmana dem att rösta Macron tolkar många Mélenchons uppmaning som att en blankröst eller att helt enkelt stanna hemma går lika bra.
På söndag står slaget mellan en högernationalist och en högerliberal om fransk vänster och det är långt ifrån vunnet på förhand.