Hundratals oskyldiga dömda för rattfylla
Hundratals personer har dömts felaktigt för drograttfylla
Hundratals personer har dömts felaktigt för drograttfylla.
De ska få upprättelse, har Riksåklagaren nu beslutat.
En grupp underställd Riksåklagarens resningsavdelning har tillsatts för att gå igenom alla domar som rör rattfylleri eller grovt rattfylleri där bevisningen utgörs av så kallad THC-syra från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 maj 2015.
Orsaken är att tolkningarna av analyssvar från Rättsmedicinalverket varit tokiga. Det enda beviset är inte ens klassat som narkotika.
Förekomst av THC-syra i blodet kan betyda att en person någon gång har rökt hasch, men säger ingenting om huruvida föraren hade cannabis i blodet vid körningen eller ej.
Då riksåklagare Anders Perklev år 2012 uppmärksammades på missuppfattningen inleddes ett arbete för att bilda sig en uppfattning om problemets omfattning. Alla rattfylleriärenden avseende THC-syra sedan 2008 granskades.
Utredningen var klar hösten 2014 och resultatet var nedslående: omkring 150 domar var troligen felaktiga.
Perklev vände sig då till Högsta domstolen och begärde resning i två pilotfall. Det ena rörde en man i Norrland som dömdes till skyddstillsyn för rattfylleri, narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Det andra gällde en man i Mellansverige som dömdes till en månads fängelse för grov olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott.
HD konstaterade att den rättstillämpning som legat till grund för domarna stred mot lagen. Männen friades därför för rattfylleri.
I samband med detta gjordes en inventering av de cirka 3 500 ärenden där det ännu inte förelåg lagakraftvunnen dom. I fyra av dessa fall hade åtal felaktigt väckts och i ytterligare två hade strafförelägganden felaktigt utfärdats.
Åtalen lades omedelbart ner och föreläggandena återkallades.
Så vad händer nu? Den tillsatta gruppen ska än en gång gå igenom alla ärenden sedan 2008 och fördela dem på olika åklagarkammare. Med tanke på omfattningen ska även mallar tas fram för hur resningarna ska genomföras.
Alla som felaktigt har dömts ska kontaktas och tillfrågas om de vill ha upprättelse.
Det går att ha synpunkter på att polis, åklagare och domstolar inte har begripit att bevisningen var strunt, men det är strängt taget ett ämne för en helt annan kolumn än denna.
En fällande dom för narkotikarelaterad brottslighet är stigmatiserande. Det kan leda till problem för en person som ska söka jobb. Yrkeschaufförer kan ha förlorat arbetet.
Att riksåklagaren har tagit problemet på allvar och går till botten med det är viktigt.