Länge leve Sverige!
Talmannen bjöd nya medborgare på grötfrukost
Nummer två i riket efter kungen är riksdagens talman Per Westerberg. I går stod han i riksdagens plenisal och pratade med nyblivna medborgare om demokrati, historia och ordningsregler, och hela tiden kluckade han.
Klockan åtta på morgonen hade han stått på grusplanen framför riksdagshuset och hållit ett välkomsttal lika spirituellt som om han omständligt läste tv-tablån. Därefter spelade marinens musikkår.
Jag skulle kunna säga att det var ännu ett patetiskt och meningslöst försök att göra nationaldagen till en folklig angelägenhet. Westerbergs stela uppläsning denna gråa morgon hade platsat i Strindbergs satiriska roman ”Nya riket”.
Men det räckte med att se på dem som lyssnade för att inse vilken märkvärdig händelse vi var med om. Där stod människor från Irak, Kurdistan, Marocko, Ecuador, Kina, Filippinerna och andra länder. De har kommit från diktaturer och haltande demokratier och nu välkomnades de som nyblivna svenskar av talmannen.
Kan demokratin bli mäktigare?
Smakfullt var det också. Inne i riksdagshuset bjöds de på frukost som bestod både av färska jordgubbar och havregrynsgröt med lingon, och sedan visades de runt av guider som berättade om hur den lagstiftande församlingen arbetar och lite om historien: ”Vi fick inte kvinnlig rösträtt förrän 1921.”
I plenisalen presiderade Westerberg och lät den som ville känna på ordförandeklubban.
– Det går bra att testa talarstolen också.
Han tryckte på en knapp och sänkte pulpeten så att småbarnen kunde leka politiker. Han berättade anekdoter om forna tiders drickande och bråkande och sa att illa klädda ledamöter kan bli tillsagda att snygga upp sig. Och hela tiden kluckade han.
Besökarna lät sig fotograferas med talmannen och med klubban och när de stod i talarstolen, och det var den vardagliga enkelheten i alltsammans som var så fantastisk.
Kan någon föreställa sig medborgare på en liknande tur i Kina? Irak? Syrien?
Det var den vackraste bild av Sverige man kan få. Den visade demokratins styrka, men också vad som gör vårt land tämligen ovanligt: de relativt små klassklyftorna, den relativt stora öppenheten, det relativt otvungna förhållandet mellan människor.
Jag skriver ”relativt”, för det finns naturligtvis otroligt mycket att förbättra. Och Per Westerberg, en gång moderat näringsminister, har en del att svara för på den politiska domens dag.
Möjligen kommer politikernas Sankte Per att finna förmildrande omständigheter, ty initiativet till frukosten var talmannens:
– Vi vill göra något festligare än att det kommer ett brunt kuvert en trött tisdag som säger att man blivit medborgare i Sverige.
Det var en stund då man var stolt över att vara svensk. Heder åt Per Westerberg.