Storkrig hotar efter en militärkupp för mycket
Kuppen i Niger blev en militärkupp för mycket.
Nu hotar ett nytt storkrig på den afrikanska kontinenten. Om inte sista minuten-medlingen lyckas.
För väst innebär kuppen ännu ett svårt bakslag i kampen mot islamistisk terrorism.
En dryg vecka har gått sedan ett antal generaler i Niger störtade den demokratiskt valde presidenten Mohamed Bazoum.
Den västafrikanska organisationen Ecowas, bestående av 15 länder, har hotat med en militär intervention om inte Bazoum får tillbaka makten. Men deras deadline har passerat utan att någon militär operation inletts. Istället görs nya medlingsförsök. På torsdag håller Ecowas ett nytt möte i Nigerias huvudstad där man ännu en gång ska överväga olika handlingsalternativ.
Även om inget ännu hänt hänger hotet om ett nytt storkrig över den här delen av Afrika på ett högst reellt sätt.
Generalerna i Niger har fått stöd av militärregimerna i både Mali, Burkina Faso och Guinea som tidigare genomfört kupper.
Går Ecowas med stormakten Nigeria i spetsen in i Niger för att återupprätta demokratin är risken stor för att stora delar av Västafrika dras in i ett storkrig i ett område där det redan råder stor fattigdom, hopplöshet och instabilitet.
Det är verkligen inget regionen behöver.
Därför är det också uppenbart att de västafrikanska länderna tvekar att göra allvar av sitt hot att störta Nigers generaler.
Men det är också svårt att kompromissa. Kuppen i Niger blev en för mycket.
Den här delen av Afrika har de senaste tre åren skakats av sju militärkupper i Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad, Guinea och Sudan.
Niger var det sista landet i Sahel, bältet söder om Sahara, som fortfarande styrdes demokratiskt.
Desperata unga män
Både USA och Frankrike satsade hårt på att få demokratin av överleva. Ett demokratiskt Niger ses av västvärlden som nödvändigt för att bekämpa de många jihadistiska rörelserna som opererar i regionen och blivit allt starkare. I land efter land har islamisterna vunnit terräng på grund av svaga centralregeringar som inte lyckats skapa jobb eller få fart på ländernas ekonomier. Många desperata unga män har låtit sig rekryteras av al-Qaida, Islamiska staten och andra grupper bara för att få en lön att överleva på.
Den senaste kuppen kan också leda till en ökad migration till Europa över Medelhavet.
Utvecklingen accelererade efter kuppen i Mali 2020 då en grupp militärer tog makten. Frankrike, Sverige och Tyskland bestämde sig så småningom för att dra tillbaka sina fredsbevarande. Samtidigt som Mali bestämde sig för att kasta ut fransmännen. Sedan dess har det inträffat ännu en kupp i Mali, två kupper i grannlandet Burkina Faso och en i Guinea. Räknar man dessutom in Sudan med två militärkupper 2019 och 2021 så blir bilden av den här delen av Afrika en av totalt kaos och instabilitet.
Situationen förbättrades knappast av att kuppmakarna i Mali träffade ett avtal med den ryska Wagner-gruppen. En viktig orsak till varför Sverige bestämde sig för att dra sig ur Mali.
Den ryska privatarmén har etablerat sig i flera av kuppländerna, däribland Sudan.
Nu fruktar många att det bara är en tidsfråga innan även Niger ingår ett avtal med Wagner-gruppen som tidigare styrdes av Jevgenij Prigozjin men som nu fått en ny ledare efter att Prigozjin försökte marschera mot Moskva.
Mer brutalt och hänsynslöst
Att Ryssland flyttar fram sina positioner i Sahelområdet är mycket oroande för västvärlden. Där stabiliteten flyttar ut flyttar nämligen islamisterna in.
Oroande är också att kuppmakarna i Niger verkar ha ett visst stöd hos befolkningen som anklagar den forna kolonialmakten Frankrike för att råna landets på dess naturresurser, bland annat uran.
Men om Wagnergruppen flyttar in lär de knappast bli någon bättring på den fronten. Wagners signatur är att ägna sig åt gruvverksamhet och utvinna råvarutillgångar. Fast på ett mer brutalt och hänsynslöst sätt än de forna kolonialherrarna. Det är som att kasta sig ur askan in i elden.
Men hatet mot Frankrike och i viss mån övriga väst är grundmurat i många av de här länderna medan Rysslands ses som en ny, viktig strategisk partner som inte ställer några krav på mänskliga rättigheter.
Niger har kastat ut de franska och amerikanska trupper som den demokratiskt valde Bazoum bjudit in till landet. Häromdagen stängde generalerna luftrummet över landet.
Men Niger får svårt att ekonomiskt klara en isolering från omvärlden. Därför är det ett hoppfullt tecken att generalerna gått med på att medverka i nya medlingsförsök. Sannolikt pågår också underhandskontakter mellan militärjuntan och USA och Frankrike.