Låt inte män göra mens äckligt
Första gången den kom smygtog jag bindor från andras badrum. En större variant från skåpet hemma hos någon äldre, två andra från innerfacket på någon annans necessär eller i värsta fall papper vikt i flera lager. Jag skämdes för att ha fått den och ville absolut inte att någon skulle få veta, inte ens mamma. Det var mer än bara blodet. Det var ångesten för att allt plötsligt skulle förändras, att över en natt gå från att vara barn till att ”bli kvinna”. Att killarna i klassen skulle få reda på det och börja se på mig på ett annat sätt. Kanske skratta och viska bakom ryggen. Den där stoltheten som andra upplevde saknades hos mig.
Det är längesen nu och det har varit väldigt många perioder sedan dess. Men trots att jag snart fyller 30 känns det fortfarande obekvämt att köpa bindor om det sitter en kille i kassan. Det spelar ingen roll att jag intervjuat mensaktivister, unga tjejer som slåss för gratis skydd, delat mensdebatter i sociala medier och pratat mensvärk och pms med folk jag knappt känner.
Min relation till ämnet mens är fortfarande stel. För det skäms jag. Jag skäms över hur mycket jag låtit det motsatta könets nedlåtande kommentarer om något av det allra mest naturliga påverka mig så mycket. Mensen borde inte på något sätt vara en skämsfaktor – snarare tvärtom, den är ju halva mänsklighetens biologi och utan ägglossning ingen fortplantning.
Det är därför det gör mig extra ledsen när män förvandlar mensen till en svaghet, när den egentligen är en styrka. Killar som tycker mensdebatten är fjantig och som använder ”har du pms eller” som vardaglig härskarteknik. Killar som han i gymnasiet som högt berättade för alla att hans tjej fick sova på madrass på golvet när det var den tiden i månaden: ”Man vill ju inte att hon ska blöda ner hela sängen”. Killar som påverkat oss till att inte våga prata mens. Som gör att vi hellre stannar hemma från jobb och skola för ”migrän” istället för att säga att vi har mensvärk. Som att vi försöker göra vad vi kan för att inte låta männen nyttja vår mens till deras makthavande fördel.
Att prata mens på ett naturligt sätt är bara en anledning till att det är värt att uppmärksamma internationella mensdagen. Andra handlar om kvinnors hygieniska behov som på många platser runt om i världen är så bristfälliga att flickor tvingas stanna hemma varenda månad på grund av avsaknaden av toaletter i skolan. Det finns platser där mensen är så tabubelagd att många flickor inte förstår vad som händer när de får mens utan istället tror att de blivit sjuka.
Organisationen Wateraid jobbar för att motverka just detta – att upplysa, bygga riktiga toaletter och lära kvinnor i fattiga länder att tillverka egna hygieniska mensskydd. Och det behövs, för idag är mycket som ett långt negativt led: från den akuta bristen på hygienartiklar i fattiga länder till skitsnacket här hemma.
En behöver inte kalla sig mensaktivist för att vilja sudda bort äckelstämpeln och förändra attityden kring mens. Att vara med och hjälpa kvinnor få möjligheten att ta hand om sig själva och sin kropp varje gång mensen kommer och känna stolthet istället för skam. Mensen är en del av kvinnokroppen och hela mänsklighetens förmåga till fortplantning – och något vi ska vara jäkligt stolta över.