Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

Politiker, låt proffsen sköta snöröjningen!

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-12-25

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det kunde ha varit en fars men var det inte, fredagen före jul då snöstormen drog in över Stockholm. Snöröjningen på gatorna fungerade givetvis inte. Julhandlande stockholmare pulsade, halkade, kröp och krälade fram med paket, matkassar och systempåsar slängande i drivorna. De som vågade sig ut vill säga.

Äldre människor och människor med minsta rörelsehinder var nästan dömda att stanna inne. De åldringar som hade varit djärva nog att ta rollatorn till Konsum havererade i regel redan utanför porten.

På sjukhusen intervjuades läkare och sjuksköterskor som hade bråda tider med brutna armar och ben.

Nu för tiden är det mest yngre människor som kommer in, meddelade en doktor. Det beror på snöröjningen. De gamla håller sig hemma.

Själv var jag illa piskad att uträtta en del ärenden och startade med att ta ut bilen. Den kördes raskt in igen. Det var lögn i h-e att ta sig upp för minsta motlut. Hjulen spann i cirka femtio centimeter snö.

Jag promenerade över stora delar av Södermalm. Ännu klockan 13 hade jag inte sett till en enda plogbil.

Ilskan och galghumorn skapade förbrödring bland folk som häckade i stadens busskurer eller hade räddat sig in på posten, bolaget eller någon bank.

– I den här stadsdelen har politikerna handlat upp snöröjningen för en verkligt billig slant, sade en irriterad man insnöad vid en busshållplats på Nytorgsgatan. Förmodligen av en företagare som varken har personal eller maskinpark att finansiera, tillade han, men som i gengäld inte räknat med att det skulle komma snö. Själv sitter han säkert på Kanarieöarna och firar jul.

– För tjugo år sedan, när vi svenskar var bara hälften så rika som vi är nu, skulle jag ha gått här torrskodd sade en herre som plumsade ut från en affär. Då hade vi råd att röja gatorna men inte numera, morrade han och började vada hemåt.

Nu ska politikerna i Stadshuset ta sig an problemet med snön. Man ska utreda varför det inte fungerar. Kanske var det ingen god idé att låta alla stadsdelsnämnderna handla upp snöröjning var för sig? Kanske borde gatukontoret göra det centralt?

Kanske det, tänker jag och konstaterar med viss skadeglädje att det verkliga snöhelvetet råder utanför Östermalmshallen där minkpälsarna glider omkring på rumpan. Så går det när samhällets omsorg ska säljas ut till den som inte sätter pris på sina tjänster och följaktligen inte heller utför dem.

Jag tror inte det är så svårt att hitta förklaringen till att det numera ser ut som det gör i Stockholm på vintern. Jag tror faktiskt mannen vid busshållplatsen på Nytorgsgatan var sanningen på spåren.

Det borde i och för sig inte vara något fel i att staden lägger ut snöröjningen på entreprenad – visst ska privata företag kunna sköta den på ett föredömligt sätt. Problemet är sannolikt att politikerna som gör upphandlingen i de olika stadsdelsnämnderna inte förstår sig på upphandling. De är när allt kommer omkring inte vana vid att köpa och sälja effektivt så att de får det de ska ha till ett skäligt pris. Det vore förmodligen bättre att proffs på gatukontoret skötte det hela.

Snöröjningseländet i Stockholm är ytterligare ett exempel på hur tokigt det blir när politiker åläggs eller ålägger sig roller som inte är till för dem. Politiker ska fatta beslut om vilka tjänster samhället ska erbjuda sina skattebetalare och ange ramarna för vad det rimligen kan få kosta. Tjänstemännen ska sedan handla med kvalitet och pris i huvudet.

Som det nu är har politikerna ålagt sig att vara världsmästare i besparingar och ser en ära i att lägga ut tjänsterna till dem som ger de billigaste offerterna.

Billigast är naturligtvis den som tar till de knappaste marginalerna när mängden arbete, extra arbete och oförutsedda behov kalkyleras. När det gäller snöröjning i Stockholm kan man ju chansa på att det inte blir så mycket snö, såsom vintrarna ser ut nu för tiden.

Entreprenörer som håller sig med folk och maskiner så det nätt och jämnt räcker om vädergudarna är goda ligger naturligtvis bra till. Särskilt om deras offert inte upptar kvalitetsgarantier som innebär att kontraktet sägs upp omedelbart om det inträffar sådant som inträffade i Stockholm dagarna före jul.

Yrsa Stenius

Följ ämnen i artikeln