Det är sommartid och plötsligt lever vi i kaos
Vi befinner oss i en klimatkris, EU vittrar sönder, i USA styr galningen Trump och i Ryssland härjar den korrupte förbrytaren Putin. Här hemma har vi segregation, skjutgalna gäng och ökande klassklyftor.
Och vi diskuterar sommartid.
Det sägs att vi mår illa av att ställa om klockan. I radion berättar någon att vi blir farliga i trafiken, vi vinglar groggy av trötthet efter att ha ställt fram klockan en timme.
Är den åtta på morgonen? Eller sju? Vem vet. Utan egen förskyllan lever vi i ett plötsligt kaos.
Människor segnar ner i hjärtinfarkter. Små barn kan inte somna på kvällen, deras späda skrik ekar mellan förorternas hyreskaserner. Den hederlige svensken vaknar mitt i natten och ligger och stirrar in i mörkret. Det är sin egen själ han ser. Ljuset dröjer. Vi har gått över till sommartid.
Sverige införde sommartid 1980. Vi anpassade oss till kontinenten. Mjölkbönderna led. Korna råmade.
Sedan gick vi med i EU. 2002 införde unionen sommartid för alla medlemmar. Sista söndagen i oktober skruvar vi tillbaka klockan en timme. Sista söndagen i mars skruvar vi fram den. Eller är det tvärtom?
Allt ska fogdarna i Bryssel bestämma.
Vi svenskar böjer oss som vanligt. Men det mullrar i djupen. Regeringen hör det skrämmande ljudet från de breda folklagren och tillsätter en utredning.
Medan utredningen mal på lämnar den hederlige svensken sin säng och ställer sig på balkongen. I det bleka gryningsljuset tar han stöd mot räcket och stirrar bortåt granskogen. Det är sin egen själ han ser.
Utredningen är äntligen klar. Statskontoret och dess generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren har gjort ett fullödigt arbete. ”Kartläggning av tidsomställningens effekter i Sverige”. Rapport överlämnad till regeringen 2018-11-09. Diarienummer 2018/107-5.
Där finns två centrala meningar:
”Varje år finns det en risk för att det uppstår missförstånd som en följd av tidsomställningen. Men Statskontoret bedömer att samhället kan hantera dessa problem.”
Så viftar statsapparaten bort barnen som inte kan somna och mannen på balkongen. Han tänder en cigarett. Var det så här livet skulle bli?
Tur att vi har finnarna. Där samlade hålögda medborgare namnunderskrifter. 70 000 Pekka, Jarmo och Sirpa krävde klarläggande av tidsomställningens hälsopåverkan. Observera att de ville utreda faran i att vrida fram klockan en timme, inte att bälga Kosken eller sitta timmavis i bastun och piska sig själv med björkris.
Finska regeringen drev övriga EU-länder framför sig. Finnarna törs kämpa mot övermakten. Minns vinterkriget och hur de förnedrade ryssarna. Sisu.
EU-parlamentet arrangerade en omröstning på nätet. 4,8 miljoner EU-medborgare deltog. 84 procent ville avskaffa tidsomställningen.
EU har 508 miljoner medborgare. 0,8 procent av dem var emot tidsomställningen. En pink i Donau. Men i populismens och den epidemiska enfaldens epok räknas folkomröstningar som högsta uttryck för folkviljan.
Den inbillade folkviljan är det finaste som finns. Se bara på brexit. Där sa folkviljan sitt. Det blev hur tydligt som helst.
Nu ska EU:s medlemsländer själva bestämma om de vill ha tidsomställning. En del kommer att ha det, andra inte. En sak tycks klar. De flesta vill ha ständig sommartid. Det framgick av omröstningen. På sätt och vis är det självklart. Blott skidåkare längtar till vintern.
Bara en sak är mystisk.
Tidsomställning gör oss sömnlösa, vimmelkantiga, irriterade, förvirrade och hjärtsjuka.
Ändå reser 200 000 svenskar per år till Thailand. Tidsskillnad fem timmar.
500 000 reser till USA. Tidsskillnad sex till nio timmar.
500 000 reser till England. Tidsskillnad en timme.
630 000 reser till Finland. Tidsskillnad en timme.
67 000 reser till Australien. Tidsskillnad nio timmar.
Man hör aldrig att alla dessa människor får hjärtslag eller kör av vägen för att de är trötta.