Från playboy till dumpulver
Läste häromsistens om en ... ja, vad ska man kalla honom? I brist på bättre får det väl bli playboy. Alltså, läste häromsistens om en playboy.
I Stockholm. I skiftet mellan femtio- och sextiotal.
Det där sista – tid och plats – är inte helt oviktigt. Stockholm var ju inte riktigt höjden av glamour, Sodom och Gomorra på den tiden. Inte nu heller, för den delen, men nu har åtminstone krogarna öppet på natten, det finns mer än en sorts rött, en sorts vitt och Kaptenlöjtnant och det hetaste på menyn är inte nödvändigtvis pommes frites.
Den här killen var självklart reklamare. Fräsig ungkarlslya, sportbil och nödvändiga attribut för att visa modernitet och fart, som till exempel en bra kamera. Han var vad som på engelska kallas ”binas knän”, the bees knees, det vill säga det mest åtråvärda och underbara som står att finna. Som smaskigt pollen i binas knäveck.
Och han gjorde reklam.
Nu blir det nutid: I förrgår, när någon försökte sälja på mig en tvättmaskin mitt i en film på tv, noterade jag en sak i reklamen. Ett litet ”TM”. ”TM” står som ni vet för ”trade mark”, varumärke, och ett litet ”TM” betyder att varumärket inte är registrerat, men att det ändå knackar jurister på dörren om du lånar det. Detta ”TM” stod efter meningen ”Det är dumt att betala för mycket”.
Någon reklamare har alltså tyckt sig komma på det originella uttrycket ”Det är dumt att betala för mycket” och bestämt sig för att det var så fyndigt och mitt i prick att det måste skyddas. Innan någon annan listar ut det.
I går morse satt jag i en taxi och i radion försökte någon få mig att köpa glasmästeritjänster. Detta med en liten trudelutt. Den gick såhär, ganska exakt: ”Glasmästeri, glasmästeri, glasmästeri är bra”.
I sång, alltså. Med komp.
En reklamare har kommit på det där, får man förmoda.
Vid köksbordet, med tidningen i nyporna, knackade en helsida mig på axeln och berättade att en välkänd sockrig chokladdryck nu finns att få med mindre socker. Och dessutom, gapade sidan gällt och grällt, med massor av ... (här ska det antagligen vara en trumvirvel) ... fibrer.
Det har gått femtio år. Kanske är det vi. Kanske var det bara nyhetens behag, som med pommes fritesen. Men något har hänt. Det är inte pollen i binas knäveck längre. Det är dumpulver.