Jimmie Åkesson var min förebild som ung
Nu är det fritt fram för journalister att kalla SD för ett främlingsfientligt parti. Det menar Granskningsnämnden.
Och det är delvis på grund av mig. Men själv skulle jag aldrig göra det.
Låt oss backa bandet till mitten av 90-talet. Jag gick i mellanstadiet på Bokelundsskolan i Sölvesborg. Vi hade en praoelev från högstadiet. Han var inte som de andra niorna som spottade baksnus och mulade oss med gul snö.
Han hjälpte oss med skolarbetet och lekte med oss på rasterna. Han var både ett stöd och en kompis. Hela klassen älskade honom.
Några veckor senare kom det nya numret av Bokbladet, skolans elevtidning. Vår prao var redaktör. Nu hade han skrivit ett reportage om sina dagar med oss. Texten sprakade så att tårna krullade sig. Han var en mästare på att gestalta. Det var det bästa jag hade läst och han blev min nya idol. Krispigheten i meningarna ger mig rysningar än i dag.
Där och då bestämde jag mig för att lära mig skriva. En dag skulle jag kanske nå hans nivå. Nu för tiden är jag journalist. Min förebild tog en annan väg i livet. Han heter Jimmie Åkesson och är partiledare för Sverigedemokraterna.
Det var just den här storyn som ledde fram till Granskningsnämndens beslut. I februari blev jag intervjuad i Sveriges Radio. Då tog programledaren upp min relation till Jimmie Åkesson och hon kallade SD för ”ett främlingsfientligt parti”.
Två personer anmälde tilltaget. Så sent som i förra veckan förkunnade Granskningsnämnden ett friande beslut och menade att ”det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet”.
Sakligt eller ej. Jag förstår inte varför journalister ska sätta prefix över huvud taget. Då kan vi lika gärna börja skriva ”bidragsfientliga Moderaterna” och ”vinstfientliga Vänsterpartiet” också.
Jag vill att varje läsare ska få en story på bordet och sedan kunna skapa sig en egen uppfattning. Inte bli skriven på näsan.
Det här säger jag inte för att rentvå mig själv, gulla med SD eller för den delen jävlas med dem. I stället för att jobba med prefix tror jag på att skildra verkligheten.
Som att berätta att Erik Almqvist kallade en komiker för ”babbe” och beväpnade sig med järnrör.
Som att en av partiets riksdagsledamöter på Facebook beskrev mörkhyade afrikaner i en video som ”satans jävla aphelveten”.
Som att Jimmie Åkesson i denna tidning har skrivit att han ser islam som ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”.
Främlingsfientligt? Det avgör inte jag, det är upp till varje läsare.
Till sist vill jag, uppriktigt och helt utan ironi, rikta ett särskilt tack till Jimmie Åkesson.
Utan dig hade jag aldrig tagit mig hit.
Sölvesborg 1
I juli fyller stadsfestivalen Killebom 40 år. De har lyckats med konststycket att boka lika många kvinnliga som manliga musikakter. Således välkomnar jag representanter från övriga korvfester på ett studiebesök.
Sölvesborg 2
Min före detta fotbollstränare (och gymnasierektor!) Anders Torstensson gör succé i Allsvenskan med sitt Mjällby AIF. Man får anta att han har lite bättre högerbackar i truppen nu för tiden.