Fler Sverigedemokrater borde komma ut ur garderoben
Säg det bara! Kanske med en stor färgglad parad som ringlar sig igenom hela Sölvesborg.
Halva bygden lär ju delta. Kom ut genom att lägga till en symbol på profilbilden på Facebook eller skriv det stolt på en t-shirt. Hur som helst: jag vill veta. Och det är dags. Fler Sverigedemokrater borde komma ut ur garderoben. Inte nödvändigtvis som homosexuella.
Men som Sverigedemokrater. I ärlighetens namn är jag inte särskilt intresserad av vilken sexuell läggning någon har. Det tycks mig vara andras ensak. Partisympatier däremot. Oerhört nyfiken!
Under de hundra år som Sverige har varit en demokrati har Socialdemokraterna så gott som alltid toppat opinionsmätningarna. För första gången blir de nu med sina 22,2 procent omsprungna av Sverigedemokraterna som får 24. En mätning är inget valresultat – men det är en kuslig indikation. I alla fall för den som tycker medmänsklighet och jämlikhet är beaktansvärt att sträva efter i sagda demokrati.
Trots att så många kan tänka sig rösta på SD är det dock inte lika många som är öppna med det. Majoriteten av gångerna jag stöter på uttalade Sverigedemokrater är i de obskyra och anonyma mejl som frekventerar min inkorg. Hemlighetsmakeriet stör mig. Jag vill veta.
Anledningen till min nyfikenhet är rent egoistisk: jag har så många frågor! Hur känns det att rösta på en kvinnofientlig politik? Är det inte läskigt att ge sin demokratiska röst till ett parti som har en anti-demokratisk, nazistisk historia och en nutid där så många politiker stöttat eller kopplats till högerextremistiska rörelser? Och det där med att högt uppsatta politiker gjort så grovt rasistiska eller sexistiska uttalanden? Känns det tryggt att de ska föra din talan?
Det är så mycket jag har svårt att förstå. Vi har mycket att prata om. Det vore därför hjälpsamt om fler kom ut öppet som Sverigedemokrater, så man åtminstone vet vem i sin bekantskapskrets man ska vända sig till. Tack på förhand.
Mina största sympatier ligger hos de Sverigedemokrater som skulle vilja komma ut ur garderoben i uttryckets vanliga bemärkelse. Särskilt de som bor i Sölvesborg, Staffanstorp eller någon annan liten ort på S där SD har extra starkt stöd och där prideflaggan redan ses som en symbol som måste bekämpas. Stämningen är förmodligen som en lite snofsigare version av ett bröligt hockeyomklädningsrum där minsta rörelse kan förvandla dig till en bögjävel.
Om du bor i en SD-styrd kommun (som eventuellt börjar på S) förstår jag om du överväger att flytta. Du är inte ensam. Svarta och rasifierade personer har, med varierande allvarlighetsgrad, sagt att de lämnar om SD vinner valet. Men istället för #Brexit ska detta kallas #Blacksit.
Själv är jag inte heller så sugen på att se mitt hemland och det allra vackraste med Sverige förfalla i händerna på Åkesson. Om det blir realitet kanske jag också ska säga #Svejdå?
Men vart ska jag? Jag håller den tanken och sneglar på grannländerna. I Finland är SD:s motsvarighet Sannfinländarna största parti i de senaste opinionsundersökningarna. De har redan fullt upp med att göra livet surt för minoriteter, varav finlandssvenskar råkar vara en. Där riskerar jag alltså ett svalt mottagande.
Norge? De har just begränsat sin aborträttslagstiftning för första gången sedan lagen infördes för 40 år sedan och gett vårdpersonal rätt att vägra sätta in kvinnors kopparspiraler. Alltså inte enbart vägra abort, till och med preventivmedel! 30-talet, var tog du vägen?
Och Danmark är ju Danmark. Under den korta tid jag bodde där hörde jag fler skämt om personer med funktionsvariationer än under hela min uppväxt.
Grannländerna verkar körda, så vart fly förfallet om SD tar över? Runt om i Europa och världen sprider sig högerextremism och religiös fundamentalism. Trump är ju skogstokig och jag orkar inte ens tänka på hur EU och dess nyfunna vän Turkiet behandlar flyktingar. Där finns uppenbarligen risken att bli inlåst i fruktansvärda fängelselika läger i åratal.
Kanske är det bäst att stanna hemma trots allt. Göra som Sverigedemokraterna alltid sagt.
Även om ett land krisar och rasar samman ska människorna stanna där. Man ska få hjälp på plats. Flyktingar ska inte finnas. I det fall Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson någon gång tar makten vore det verkligen en kris. Vilken hjälp som skulle krävas på plats för att lösa den humanitära katastrofen då vet jag inte. Men jag vet att det krävs mycket mindre för att förebygga en kris än att lösa den när den väl uppstått.
Missa inte Svenska Hjältar-galan den 18 december 2019