Ukrainakriget underblåser serbernas Natohat i Kosovo
Etniska bråk i Kosovo är inget ovanligt. Däremot att någon av parterna fysiskt attackerar Nato-styrkan som är på plats för att bevara freden.
En orsak till att våldet blossar upp just nu kan vara serbernas hat mot Nato. De flesta står på Rysslands sida i kriget mot Ukraina.
Den serbiska minoriteten i Kosovo har aldrig accepterat att de numera tillhör ett självständigt Kosovo istället för Serbien. De ser fortfarande Belgrad som sin huvudstad. I norra Kosovo är de i majoritet.
Med jämna mellanrum bryter våldsamheter ut men sällan så svåra som de i går när serbiska folkmassor attackerade soldater från Kfor, den Nato-ledda fredstyrkan, med tårgas och chockgranater. Ett 30-tal soldater, främst ungerska och italienska, skadades när de försökte hindra serberna från att storma kommunhusen på flera orter. Ett antal av soldaterna är allvarligt skadade. Även ett 50-tal serbiska demonstranter skadades.
Det senaste spända läget är i närtid orsakat av de lokala val som hölls 23 april och som resulterade i att kosovoalbaner valdes till borgmästare även i de kommuner där serberna dominerar. Detta eftersom serberna tidigare i protest mot att de inte fått mer självstyre lämnat alla institutioner som exempelvis polisen och bojkottade valen.
Men när de nya kosovoalbanska makthavarna skulle installeras efter ett val där bara 3,5 procent röstade såg serberna rött.
Samtidigt var det ett resultat av serbernas egna handlingar. Om de inte bojkottat valen hade de kosovoalbanska kandidaterna i lokalvalen inte haft en chans.
Bojkotten grundar sig i sin tur på ett bråk förra året om registreringsskyltar på bilarna. Kosovos regering krävde att även bilarna i de serbdominerade områdena skulle bära kosovariska nummerplåtar istället för serbiska. Det ledde till vägblockader och fysiska skärmytslingar.
Ett steg fram - två tillbaka
I mars i år var tongångarna positiva när ett avtal träffades mellan Serbien och Kosovo om att normalisera förbindelserna. Men det är hela tiden ett steg fram och två tillbaka i konflikten.
Serbiens president Alexander Vucic vägrade i sista stund skriva på avtalet trots massiv press från EU. Resultatet blev en muntlig överenskommelse. Ett gentlemens agreement mellan två parter vars uppträdande gentemot varandra är allt annat än gentlemannamässigt.
Konflikten mellan den albanska majoritetsbefolkningen i Kosovo och den serbiska minoriteten har inte precis blivit enklare att lösa efter att Ryssland invaderade Ukraina.
Serbien har traditionellt väldigt goda och nära förbindelser med Ryssland. Detta samtidigt som Serbien väldigt gärna vill bli medlem av EU. Men för att kunna bli det måste man bland annat ta avstånd från Putins aggressionskrig. Det har den serbiska regeringen gjort officiellt men opinionsmätningar visar att fyra av fem serber stöttar Ryssland i kriget.
Till saken hör att Nato 1999 började bomba mål i Serbien för att tvinga ledarna i Belgrad att avbryta den etniska rensning som pågick i Kosovo där i stort sett hela befolkningen fördrevs till Makedonien och Albanien innan de med FN:s och Natos hjälp kunde återvända. 2008 utropade Kosovo sin självständighet. Lite drygt hälften av världens länder har erkänt den nya staten Kosovo. Dock inte Serbien.
”Stor explosion väntar”
Nato och FN är av förklarliga skäl inte särskilt populära i Serbien. Ännu mindre så hos den serbiska minoriteten i Kosovo som är extra nationalistisk. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att en del av de serber som attackerade Kfor-styrkan sprejade deras bilar med bokstaven Z som används av dem som stödjer Rysslands krig i Ukraina.
Rysslands utrikesminister var snabb med att ta serbernas parti trots att han befinner sig på resa i Kenya.
–Serberna slåss för sina rättigheter i norra Kosovo, hävdar Sergej Lavrov. En stor explosion väntar i hjärtat av Europa där Nato utförde sin aggression mot Jugoslavien 1999.
EU:s förhoppning är tvärtom att Kosovos och Serbiens starka vilja att bli medlemmar av EU ska göra att de till slut gräver ned stridsyxan. Så länge den typ av bråk som inträffade i går uppstår regelbundet kommer EU:s dörr att vara stängd.
Men det är en svår balansgång även för EU som inte vill riskera att Serbien blir ett slags trojansk häst för Ryssland i Europa om de lämnas utanför EU.
Arvet efter Milosevic
Ska man söka den verkliga roten till dagens bråk får man gå längre tillbaka i tiden. Frågan om Kosovo blev explosiv när den förre serbiske ledaren Slobodan Milosevic blåste nytt liv i föreställningen om Kosovo som Serbiens födelsevagga.
Det blev startsignalen till ett antal krig på Balkan i början på 90-talet i det som då var det forna Jugoslavien. När krigen var över hade Jugoslavien fallit sönder i ett antal stater som idag är självständiga och som antingen är medlemmar av EU (Kroatien och Slovenien) eller som vill bli det Serbien, Bosnien, Montenegro, Nordmakedonien och Kosovo.
Kaoset i dag är delvis resultatet av Milosevic dröm om ett Stor-Serbien. Milosevic dog 2006 i en häktescell i väntan på dom vid den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.
Men hans extremnationalistiska budskap lever vidare och fortsätter att destabilisera delar av Balkan.