Sverige är en bricka i ett internationellt spel
Ett skäl till att vi inte är med i Nato än
I somras trodde utrikesministern att Sverige skulle vara medlem i Nato innan juli månad tog slut.
Det var fel.
Nu är det upplagt för en ny förnedring.
I dag är det 1 oktober. Första dagen av den månad som den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan lovat att överlämna den svenska Natoansökan för godkännande i parlamentet i Ankara.
Företrädare för den svenska regeringen hävdar envist att det är nu det ska ske. Som bevis anför de handslaget mellan Erdogan och statsminister Ulf Kristersson (M) vid Natos toppmöte i Vilnius i juli.
Då sade utrikesminister Tobias Billström (M) att det var rimligt att det avgörande beslutet togs innan Turkiets parlament tog sommarlov 27 juli. Det är 65 dagar sedan.
I maj hade Billström en annan prognos.
– Vår utgångspunkt är att vi är väldigt hoppfulla för förutsättningarna som ligger från och med nu fram till Vilnius, sade han. Det invecklade uttryckssättet betyder att han trodde att Sverige skulle bli medlem mellan maj och 11 juli, då Vilniusmötet inleddes.
Det var också fel. Liksom alla andra spådomar, eller önskedrömmar, om när ansökan skulle gå i mål. Från den förra och den nuvarande regeringen.
Redan under Natotoppmötet borde man anat ugglor i mossen. Dagen före den formella delen av mötet slöt Sverige ett nytt avtal med Turkiet. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg innebar det att Turkiets ja till Sverige skulle klubbas ”as soon as possible”, så snart som möjligt.
Det är ett tänjbart begrepp. Det visade sig redan ett par dagar senare då president Erdogan meddelade att parlamentet skulle ta itu med frågan först efter sommaruppehållet. Det öppnar i dag, 1 oktober. Ny besvikelse i det svenska lägret.
Men även på en annan punkt släckte Erdogan de svenska förhoppningarna om att snart komma i mål. Han sade att parlamentet ville ha en plan, en ”road map” för det gemensamma arbetet mot terrorism och grov brottslighet. Sveriges ståndpunkt är att planen ska utformas först efter Turkiets ja.
Sverige, och Finland, lämnade in sina ansökningar om medlemskap i försvarsalliansen i mitten av juni 2022. Optimisterna talade om en snabbehandling, kanske skulle det bara ta ett par veckor. De något mer realistiska talade om jul-nyår. Så blev det inte heller.
Ställt utom allt tvivel var däremot att vi och Finland skulle träda in i Nato skuldra vid skuldra. Så blev det inte. Finnarna blev medlemmar 4 april. Det har gått ett halvår sedan dess. Ännu ett streck i räkningen för Sverige.
Regeringen har alltså missat det ena måldatumet efter det andra. Vad beror det på?
En ambassadör för ett europeiskt land med betydligt större pondus på den internationella arenan sade nyligen till mig att ”Sweden is always slow”, Sverige agerar alltid långsamt.
En annan förklaring är att president Erdogan använder Sverige som en bricka i ett invecklat spel som bland annat handlar om att skaffa amerikanska stridsplan, F16, till landet.
En tredje är ett valhänt och överraskande amatörmässigt svenskt beteende. Hur kunde de jubla i Vilnius? På andra sidan Östersjön framstod det som solklart att ”as soon as possible” kan betyda vad som helst. Och det gjorde det också.
Under FN:s generalförsamling förra veckan genomfördes inga bilaterala möten mellan svenska och turkiska makthavare. Förhoppningsvis berodde det inte på att de svenska ministrarna, bl a Kristersson och Billström, inte ville. Utan att turkarna negligerade småspelarna från norr.
Den märkvärdiga senfärdigheten att ta itu med de sverigefientliga stämningar som piskats upp av koranbränningarna var också en felbedömning. Det försöker regeringen reparera nu.
Oktober har 31 dagar. Det är en lång tid i politiken där vad som helst kan hända. Men just nu är det tveksamt om den svenska Natomaran tar slut då. Jimmie Åkesson (SD), en slug person, vågar i alla fall inte ha en uppfattning sade han nyligen till mig.
Ytterligare ett lands signatur saknas för att Sveriges Natoansökan ska fullbordas – Ungerns. Men de har lovat att inte vara sist på bollen.
Vad det löftet nu är värt? Det vet man inte heller.
TRE SPANINGAR
Statsminister Ulf Kristerssons tal till nationen i torsdags var kort och kärnfullt. Men det gav inte svar på frågan som alla ställer sig. Vad gör vi här och nu för att stoppa det eskalerande grova våldet? På längre sikt finns medicin - men inte elva mördade i gängkriget på en månad.
Drogliberalism är inte en väg till framgång i något parti. Särskilt inte i Kristdemokraterna. Ledamoten i EU-parlamentet, det förra stjärnskottet Sara Skyttedal, placerades inte på valbar plats av nomineringskommittén sedan hon föreslagit legalisering av cannabis och erkänt eget bruk.
55 miljarder i elstöd lovade båda sidor i politiken inför valet förra året. Det blev mindre än 43 när dörren för företag i södra Sverige att ansöka om stöd stängdes i måndags. De var de sista som kunde få stöd. Skillnaden summerar till omkring 1 200 kronor per nu levande svensk. Är vi förvånade?
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.