Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Hyckleriet är alltjämt en svensk paradgren

Leve Saudiarabien! Tänk er en låt med den titeln, tänk er att Måns Zelmerlöw ­hade framfört den och tänk er att den hade dominerat Svensktoppen.

Det hade så klart inte hänt i dag.

Men på 1970-talet hände det. När fascistgeneral Franco styrde Spanien ­rönte Sylvia Vrethammar omåttliga framgångar med ”Y viva España”.

Vrethammar fick springa gatlopp genom offentlig­heten. Samtidigt låg halva ­Borås och lapade D-vitamin på Solkusten, som om ingenting hade hänt.

S-ledaren Olof Palme tog däremot inga fångar. ”Satans mördare” kallade han ­Francodiktaturen.

I dag låter det annorlunda. Svenska politiker har allt svårare för att kalla enpartistater och militärregimer vid sina rätta namn.

Nyckeltermen ”icke-­demokrati” lanserades för tre år sedan. Den dåvarande försvarsministern Karin ­Enström vägrade att kalla Saudiarabien för en diktatur och använde i stället denna omskrivning.

Svenska pansarvagnar och granatgevär måste nämligen krängas med gott ­samvete.

Endast en av riksdagens nuvarande partiledare anser att militärregimen Thailand (som köper svenska vapen för miljarder) är en diktatur. Post-ironiskt nog är det Jonas Sjöstedt, som har ett förflutet i Kommunistisk Ungdom.

”Thailand är en icke-­demokrati”, mantrade vice statsminister Åsa Romson i SVT:s senaste partiledardebatt. Big Boss Löfven skakade på allt utom huvudet.

Det enda som Stefan ­Löfven och de andra partiledarna kan glädja sig åt är att vi som kallas folket är ­lika skenheliga nu som på det glada 1970-talet.

Fria Tidningen har listat de fem odemokratiska resmål som svenskarna helst åker till: Thailand, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Egypten och Kina. Under 2013 bokade vi sammanlagt 1 260 000 resor till något av de länderna.

Trots att Thailand styrs av en militärjunta. Trots att Turkiet har världsrekord i antal fängslade journalister. Trots att Förenade Arab­emiraten styrs enligt sharia­lagar, Egypten mördar oliktänkande och Kina censurerar allt utom J-O Waldner.

Hur stor är då skillnaden mellan politikernas omskrivningar och våra resvanor?

Ungefär lika stor som mellan en diktatur och en ickedemokrati.

Hyckleri är alltjämt en svensk paradgren.

Följ ämnen i artikeln