Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Bojkotta allt griskött tills djurplågeriet stoppats

Nu skippar vi helgskinkan, leverpastejen, blodpuddingen, fläskfilén och kasslern till påsk tycker jag. Vi väntar med grissnaskande tills bönderna har fått rulle på det här med att smärtlindra smågrisarna som kastreras.

Tills lagen är satt på pränt. För visst vill man inte äta en gris som nyfödd blivit fastspänd i en stålkonstruktion och fått ballarna utskurna utan bedövning? Ändå är det precis det vi har gjort under alla år, utan att veta om det.

Tänk att det fram till våren 2011 inte har gått att vara köttkonsument i det här landet utan att vara djurplågare. Hur man än har gjort sig till och letat eko- och Krav-märkningar så har köttet där under plasten ändå råkat ut för vidrigheter och våld under sitt högst ovärdiga och korta liv.
 

Fodret är ekologiskt, de har fått böka runt i dy och föda sina kultingar i avskildhet, men lik förbannat ligger ekosmågrisarna där med pungen i vädret och upplever den kanske yttersta formen av smärta när de är en sisådär 2 till 7 dagar gamla.

Som en ren rutin bara. Köttet kan stinka galt annars.

Hundar i Sverige behandlas som bortcurlade småungar medan grisarna, som har ett minst lika utvecklat känsloliv och smartness som både hundar och katter, får lida lite hur som helst utan att någon bryr sig. Det är något så sjukt med att inta morgonkaffet bredvid en dam och hennes toypudel på ett kafé där hundar är tillåtna, men inte barnvagnar.

Så bisarrt att se henne ta en bit av sin skinkmacka, tugga den, spotta ut i handflatan och mata sin rosaklädda vovsing medan hon pratar babyspråk, och samtidigt tänka på att skinkan på mackan har tillverkats av en plågad gris. Fläskfilén i hennes Ica-kasse under bordet är dansk och har suttit på en gris utan både knorr, kulor och tänder. Allt avlägsnat utan bedövning.

Vi äter mer kött än någonsin förr här i Sverige och drar oss inte för att köpa både danskt och tyskt griskött trots att djuren där har det ännu sämre än här.

Grisnäringen försvarar sin tortyr med att folk inte vill betala för schysst producerat kött, att Sveriges grisbönder inte skulle överleva om de inte får fortsätta att tortera.

Jag får bara inte ihop den ekvationen. Jag får bara inte ihop det faktum att man inte vill pröjsa för att det djur man äter ska få ha levt ett värdigt liv.
 

Att vi blundar för de stinkande djurstallarna utan strö, den höga dödligheten hos griskultingar, antibiotikan, de långa transporterna och vidriga slakteriförhållanden. Vi bara blundar för det och fortsätter att vräka i oss kött till höger och vänster och tycker att det är en allmän rättighet att köpa en färdigmarinerad flintastek att slänga på grillen för 19.90 kronor/kilot. Det är något väldigt äckligt med det.

Följ ämnen i artikeln