Så kan det bli fred i Libanon
Libanon är inte i krig med Israel.
Israel är i krig med en privat milis, Hizbollah, som gjort landet till en spelplan för krig.
Faktum är att en majoritet av libaneserna helst av allt skulle vilja avväpna Hizbollah.
Vilket är en förutsättning för permanent fred i Libanon.
Det känns lite konstigt att prata om fred när Israel precis inlett en markinvasion av Libanon. Detta ovanpå veckor av bombningar av Hizbollahs avskjutningsramper och den terrorstämplade gruppens ledarskap.
Vad vi har framför oss kan vara en begränsad markinvasion där Israel försöker trycka tillbaka Hizbollah så långt att deras normala raketer inte kan nå Israel.
Men vis av tidigare erfarenheter så kan det lika gärna bli ett längre krig där Israel en gång för alla försöker krossa den Iranstödda gruppen.
Någon fred i verklig mening kan det inte bli förrän Hizbollah har avväpnats för gott.
I normalt fungerande länder är det staten som står för våldsmonopolet. En privat milis kan inte starta ett krig mot ett annat land.
Men så funkar det inte i Libanon. Hizbollah som i grunden finansieras av Iran har tagit sig rätten att på egen hand beskjuta Israel.
Det är och har länge varit en tragedi för Libanon som dragits in i olika krig utan att vare sig regeringen eller en majoritet av befolkningen har önskat det.
Hizbollah har i praktiken tagit landet som gisslan för sitt privata krig mot Israel som de säger sig föra i palestiniernas intresse.
Många är nu upprörda över Israels bombningar i Beirut och på andra platser i Libanon eftersom civila i väldigt hög utsträckning drabbas.
Men det är också lätt att glömma att Israel egentligen bara har ett enda skäl att attackera Libanon. Hizbollah har ända sedan Gazakriget startade den 7 oktober efter Hamas terrorattack beskjutit norra Israel med raketer.
Det handlar om rena terrorbombningar utan annat syfte än att få Israel att gå med på en vapenvila i Gaza. Följden har blivit att stora delar av civilbefolkningen har tvingats fly, drygt 60 000 israeler.
Från vissa håll hör jag att Hizbollah behövs för att försvara Libanon. Fast verkligheten är egentligen den motsatta. Utan Hizbollah skulle Libanon inte behöva försvara sig. Åtminstone inte mot Israel.
Även om man inte ska bortse från risken att andra grupper i Libanon kan försöka fylla ett sånt maktvakuum. Det 15 år långa inbördeskriget som tog slut i början av 90-talet är i färskt minne.
Kriget mellan Israel och Hizbollah är ett helt onödigt krig där det ytterst handlar om att Iran vägrar acceptera Israels existens. Israel har rimligen rätt att försvara sig så länge man håller sig till krigets lagar.
Problemet för Israel är att grupper som Hizbollah är extremt svåra att besegra militärt. De har en starkt ideologisk drivkraft och en kader av hängivna milismän och anhängare.
Hizbollah är som en stat i staten på mer än ett sätt. Man har egna sjukhus och skolor. Man driver social service för shiamuslimer. I många Hizbollahområden är standarden högre än på andra håll i Libanon. Tack vare detta har man en stark förankring hos de egna anhängarna.
Israel kan försöka förstöra så många uppskjutningsramper man kan och förstöra gruppens lager av robotar. Men i det långa loppet kommer Hizbollah alltid att studsa tillbaka så länge frågan om palestiniernas rätt till självbestämmande inte är löst. Precis samma gäller Hamas i Gaza och på Västbanken.
Om palestinierna får en egen stat försvinner en stor del av Hizbollahs argument och stödet för gruppen kommer sannolikt att minska. Men så länge Israel styrs av en regering som vägrar ta tag i den palestinska frågan så kommer man att fortsätta omges av fientliga grupper och stater.
Israel har egentligen inga skäl att ockupera Libanon. Man ockuperade södra Libanon från 1982 och nästan 20 år framåt. Det fanns goda skäl till att man lämnade. Det kostade helt enkelt för mycket i döda soldater och militära resurser.
Men frågan är om den läxan fortfarande är tillräckligt färsk i minnet.
Intrycket är att premiärminister Benjamin Netanyahu drabbats av något som liknar hybris. Det mesta Israel gjort de senaste två veckorna har lyckats över förväntan. Israel har bombat de Iranstödda Hutirebllerna i Jemen. Hizbollahs ledarskikt är utslaget även om det är svårt att veta i vilken utsträckning organisationen är det.
Netanyahu vill smida medan järnet är varmt.
Kriget mot Hizbollah har stöd av en klar majoritet av israelerna. Här finns än så länge ingen gisslanproblematik som i Gaza. Netanyahu vill ta chansen att återuppbygga en del av sitt skamfilade rykte.
Men det finns också risk för bakslag. Hizbollah är experter på gerillakrigföring och kan terrängen utan och innan. Israel har uppenbarligen bra underrättelser men man har inte koll på allt.
Till slut kommer vapnen att tystna. Men det är inte detsamma som att det blir fred.