Jag är ingen sossehora
Men undrar ändå varför ministrar fabulerar
Verkligheten ser inte ut som vi vill. Inte som regeringen önskar heller.
Därför fabulerar arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.
Medan finansministern har gömt sig någonstans.
Men först någonting helt annat. Jag är dödstrött på att kallas för sossehora.
De som ger mig det, eller liknande epitet, heter företrädesvis Thomas, Stefan, Göran, Anders eller Kjell i förnamn. De karaktäriseras också av att de reagerar häftigt efter att ha läst på sin höjd två meningar av mina artiklar.
De anser att jag klankar på regeringen. Det gör mig därmed till en förtäckt S-agent eller sossehora.
Jag har bevakat politik i mer än 35 år. Därför vet jag att mejl med den här typen av innehåll skiftar vid regeringsskiften. Före valet 2022 var jag enligt Stefan, Jörgen och de andra en borgerlig torped med ett mål för ögonen – att skjuta den S-ledda regeringen i sank.
Det är givetvis nonsens. Jag är journalist. Det innebär att en av mina främsta arbetsuppgifter är att granska makten, i de former den uppträder. I politiken betyder det i åtskilligt fler fall regeringen och dess allierade än oppositionen.
Dessutom är det, tänka sig, inte så att bara för att något är bristfälligt nu så var det toppen i förrgår. Det kan ha varit risigt då också. Visst är det härligt att tänka lite längre än nästippen?
Håll det i minnet Göran, Lennart med flera. Innan ni vräker ur er okvädningsord i mejlen nästa gång.
Att jag ville göra det här påpekandet nu beror på att jag är ganska säker på att ämnet för den här kolumnen kommer att leda till reflexmässiga reaktioner av typen sossehora.
Det handlar om arbetslöshet och tillväxt. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) presenterade nyss regeringens senaste prognos för arbetsmarknaden.
Han sade bland annat att arbetslösheten ligger på ”en mycket hög nivå”. Och att ”vi är på väg att få en sydeuropeisk situation”.
Att uttrycka sig så tyder på avancerat självbedrägeri. Jag tror nämligen inte att Pehrson vill lura väljarna. Han vill tro att det ser ut så.
För närvarande har Spanien och Grekland EU:s högsta arbetslöshet. Trea från slutet ligger Sverige. Därefter kommer Finland. En sydeuropeisk situation? Nja, lika gärna nordeuropeisk.
Arbetslösheten är inte heller överraskande hög. Oavsett vad Johan Pehrson säger. Regeringen spår att den ökar med 0,5 procentenhet eller 40 000 personer till 8,5 procent på ett år.
Det är en ganska normal nivå. Från 1990-talskrisens drakoniska slag mot svensk ekonomi har den varierat från som lägst sex 2001 till som högst 11 procent 1997.
De senaste fem åren har arbetslösheten, mätt i procent av arbetskraften enligt SCB, varierat mellan 6,5 och 8,9 procent.
Det som av många uppfattats som ”normalt” är de nivåer som var vanliga före 1990-talskrisen. Då låg arbetslösheten runt två procent. År ut och år in. Men det är alltså mer än tre decennier sedan.
Så varför fabulerar Johan Pehrson? Varför ger han en falsk verklighetsbild? Jag kan tyvärr inte ge en vettig förklaring. Om han inte gillar att skrämmas.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser man sällan till. Men gör man det talar hon gärna om att slå tillbaka mot inflationen, en uppgift som främst är Riksbankens.
Men givetvis är den ett problem, inte tu tal om saken. Däremot är ett annat problem sannolikt betydligt större på sikt. Nämligen den bristfälliga tillväxten i svensk ekonomi.
Ekonomi behöver växa. Annars får vi mindre att fördela. Förra året krympte svensk ekonomi.
Redan då låg vi i EU:s bottenskikt enligt EU-kommissionen. I år kommer ekonomin också att krympa enligt samma institutions prognos. De tror att vi kommer ligga sämst till av samtliga 27 EU-länder.
Varför pratar Elisabeth Svantesson inte om det? Befolkningen växer, försvarsutgifterna ökar, sjukvården är i kris, skolan saknar personal, järnvägen förfaller, potthålen i vägarna blir fler, elnätet måste byggas ut – hålen att stoppa i är otaliga samtidigt som regeringen vill sänka skatterna. Tillväxt är ett svar.
Är det därför Elisabeth Svantesson håller en så låg profil? För att hon grubblar på sin kammare över ett besvärligt problem? Ett problemkomplex hon inte har en lösning på?
Jag vet inte. Men det jag vet är att varken den höga arbetslösheten eller den låga tillväxten uppstod efter regeringsskiftet 2022. Jag är alltså inte en sossehora. Fattaru?
TRE SPANINGAR
Två av veckans politiska nyheter tävlar om att vara den mest förväntade. Den första är språkröret Märta Stenevis (MP) besked att hon hoppar av. Den andra statsminister Ulf Kristerssons (M) att staten skjuter till pengar till de krisande regionerna så att de slipper sparka personal.
Martin Melin, Liberalernas rättspolitiske talesperson, tidigare polis, är mogen för större uppgifter. Han ser skillnad på en kriminell och ickekriminell även om båda har en kopia av en Guccikeps på huvudet. Melin är alltså synsk. Det skulle inte förvåna om anbuden haglar över honom.
Presidentvalet i El Salvador bedömdes vara av sådan vikt att Sveriges radio skickade två korrespondenter. Dels den ordinarie Latinamerikakorren, dels en så kallad P3-korrespondent. Lyssnarna hade säkert nöjt sig med en av dem. Ett tips i spartider för den som inte sparat förr.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.