Grok är Musks nya vapen – och vi är alla måltavlor
Elon Musk vill göra världen mindre
Nya AI-tjänsten Grok, i kombination med hans plattform X, är det senaste draget.
Det kan bli ett supervapen för informationskrigare världen över, skriver Aftonbladets stf ansvarige utgivare Martin Schori.
På många sätt fungerar Grok som en ”vanlig” AI-tjänst, som, sedan i onsdags, kan generera mycket verklighetstrogna bilder.
Men det finns också några skillnader, som gjort att experter lyft ett varningens finger.
De flesta stora AI-verktyg, som ChatGPT, Gemini och Midjourney, har olika restriktioner. ChatGPT kommer inte att ge dig detaljerad information som lär dig hur du tillverkar en bomb, till exempel.
Och Dall-E kommer vägra göra realistiska ”foton” på offentliga personer i underkläder, eftersom ”det inte är lämpligt eller respektfullt”.
Det är de här begräsningarna som gjort att Elon Musk stämplat AI-jättarna som ”woke”. Grok ska, precis som plattformen X han numera kontrollerar, vara något helt annat. De ingår båda i Musks arsenal för ”absolut yttrandefrihet”. Och i kombination med varandra kan de bli ett riktigt effektivt vapen detta supervalår 2024.
De senaste dagarna har internet svämmat över av exempel på hur Grok genrerat bilder som dess konkurrenter inte skulle göra.
Toppolitiker och kändisar som kysser varandra, håller i automatvapen och, jajamän, poserar i underkläder.
Lägg därtill upphovsrättsskyddade motiv och figurer, som Musse Pigg och Sponge Bob Squarepants.
Som vanligt i de här typen av sammanhang har kvinnliga offentliga personer varit extra mycket i skottgluggen och sexualiserade bilder på exempelvis Kamala Harris, Alexandria Ocasio-Cortez och Taylor Swift har spridits på nätverket. Kvinnor som redan tidigare varit måltavlor för systematiska nättrakasserier.
Tidpunkten för lanseringen, med ett djupt polariserande presidentval i USA mindre än tre månader bort, är så klart extra pikant.
AI-genererade har länge målats ut som ett stort hot mot demokratiska val och samhällen. Lanseringen av Groks senaste funktion kommer spä på den oron.
Aftonbladets AI-nav hade nyligen en intern utbildning i hur man avslöjar deepfakes. Det korta svaret är att det är nästan omöjligt. Och det var redan före Grok.
Det kanske mest effektiva motmedlet är sunt förnuft och en lagom dos misstänksamhet. Att vara extra skeptisk mot bilder och filmer i allmänhet, och de som har ett spektakulärt eller kontroversiellt innehåll i synnerhet, är en vanlig varning i källkritiska sammanhang. Det är nog viktigare än någonsin.
Även medier måste hänga med i utvecklingen, vässa rutiner, men också använda traditionella journalistiska metoder. Prata med människor, slå ett kollsamtal.
Samtidigt visar forskning att bara vetskapen om att AI finns kan göra folk misstänksamma mot ”riktig” information. Och att framför allt unga blivit så pass källkritiska att det riskerar att hota den mellanmänskliga tilliten.
Den största risken är alltså kanske inte att bli lurad – utan att vi slutar lita på varandra.