Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Sjuksköterskan Katarina, 59, ska åka och jobba i Ukraina

Uppdaterad 2022-03-24 | Publicerad 2022-03-12

Svenska Katarina har opererat krigsskadade i Tchad, lärt ut första hjälpen till gerillasoldater i Centralafrikanska republiken och hjälpt flyktingar undan IS i Irak.

Nu ska hon åka till Ukraina i Röda korsets regi.

– Min förhoppning är att vi tillåts verka i de områden där behovet är som störst, säger hon.

Följ ämnen
Ukraina
Ryssland

Få personer i världen har lika mycket kunskap om att arbeta humanitärt i konfliktområden som 59-åriga Katarina Öberg från Uppsala. År 2018 tilldelades hon den prestigefulla Florence Nightingale-medaljen för sina extra ordinära insatser i fält.

Nu ska Katarina åka till Ukraina som hälsodelegat för internationella Röda korset (ICRC).

I hennes vardagsrum står resväskan klar. Den är lätt packad trots att hon planerar att vara borta i sexveckor.

– Jag har med mig några saker som känns hemma. Till exempel köksredskap, müsli, ett förkläde, torkad svamp och en bok, säger Katarina.

Egentligen skulle hon redan ha varit i Ukraina nu, men resan har blivit uppskjuten två gånger. Det senaste budet från internationella Röda korset är att mer information om transporten ska komma på måndag.

Hon vet inte var i landet som hon kommer att bli stationerad.

– Säger de att jag ska åka till Kiev blir jag förvånad. Jag har stor erfarenhet och går inte med på allt. Röda korset förväntar sig heller inte att jag ska göra någonting som inte känns bra eller säkert.

Exakt vad hon ska hjälpa till med är inte heller bestämt.

– Jag föreställer mig att jag hamnar på ett sjukhus för krigsskador. Eller att jag får ta hand om andra problem i landet. Som de kroniskt sjuka som är kvar. Alltså till exempel cancersjuka, gravida, diabetiker, gamla och hjärtsjuka. De som har flytt är ju de resursstarka, säger Katarina.

Katarina Öbergs väska är packad hemma i Uppsala.

”Möttes av alla problem jag kunnat föreställa mig”

För att få en bredare bild av nyttan som hon kommer att göra i Ukraina, tack vare sin erfarenhet, måste vi backa bandet.

Till vardags jobbar Katarina på infektionsakuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Anledningen till att hon sökte sig till yrket för drygt 35 år sedan var att hon ville jobba just internationellt humanitärt.

Men det skulle dröja innan hon kom iväg till ett konfliktområde.

– Jag kom till en punkt i livet där jag behövde en ny riktning. Jag skiljde mig och barnen var vuxna. Jag var inte behövd på samma sätt hemma. Jag behövde utmaningar på ett personligt plan.

År 2010 dök en tjänst upp på Röda korset som matchade hennes profil: En sjuksköterska som talade svenska och franska eftersöktes till det krigsdrabbade östra Kongo.

Katarina sökte jobbet och kort senare satt hon på planet.

– Där möttes jag av alla problem jag kunnat föreställa mig samlade. Jag såg våldet. Och Kongo är känt för våldet mot kvinnor. Det är en speciell typ av krigsföring som är helt vidrig. De sätter skräck i byar genom att våldföra sig på kvinnor. En söndertrasad kvinna är en söndertrasad familj.

Katarina jobbade med bland annat med vatten och sanitet. Hon byggde latriner och spred kunskap för att motverka sjukdomar.

Hon blev kvar i 18 månader.

”Två pojkar dog och tre överlevde”

Sedan dess har hon varit hälsodelegat i Röda korsets regi på andra platser i världen.

Hon var i Tchad i åtta månader som chef för ett kirurgteam som opererade krigsskadade. Därefter åkte Katarina till Centralafrikanska republiken i tre månader för att lära ut första hjälpen till gerillasoldater, så att de skulle kunna rädda livet på varandra.

Hennes fjärde destination var Irak, som bitvis hade intagits av IS. Katarina stannade där i sex månader och hjälpte flyktingar och skadade på sjukhus.

Det sista konfliktdrabbade området som hon verkat i är Jemen. Därifrån kom hon hem i januari förra året.

Finns det någon händelse som sticker ut från dina resor?

– Det var en händelse i Tchad som jag aldrig kommer att glömma, säger Katarina.

Hon fick ett samtal från Läkare utan gränser som befann sig två timmar bort med flyg. Personen på andra sidan luren berättade att fem unga pojkar skadats av en handgranat och undrade om Katarina och hennes kollegor hade möjlighet att operera barnen.

– I en konfliktzon ligger explosiva grejer överallt. Pojkarna hade petat på granaten med en pinne och den hade smällt av.

Katarina åkte propellerflyg, hämtade pojkarna och flög tillbaka.

– De opererades. Två pojkar dog och tre överlevde. Ingen hade överlevt utan operation. Det var förfärligt.

Vad blir personer som inte varit i krig förvånade över när de möter krig?

– Att vardagen pågår i ett krig. Vi ser de våldsamma bilderna – och det är bra att de kablas ut. Men där bakom pågår en vardag. Folk måste gå på toaletten. Hur löser man det? Barn blir rastlösa och oroliga och måste underhållas. Sådana saker skildras inte lika väl.

Katarina Öberg vill hjälpa i Ukraina med sin stora erfarenhet och kunskap.

Ukrainska folket gladde sig

Ukraina blir hennes åttonde uppdrag. Ett pågående krig där Ryssland bombat sjukhus.

Men Katarina är inte rädd inför att åka.

– I alla konflikter sker brott mot humanitära rätten. Ibland är det gränsfall. Man bombar civila mål som ligger nära militära mål. Det är inte ursäktligt att medvetet attackera sjukvårdspersonal, civila eller soldater som inte strider. Det är otroligt upprörande att se när sjukhus bombas. Totalt oacceptabelt, säger hon.

Hennes drivkraft till att åka är att hon vill hjälpa till. Hon tror att många hade tagit sig till Ukraina om de hade samma kompetens, erfarenhet och möjlighet.

– Det människor förlorar först av allt i ett krig är sin trygghet. Det första de frågar efter är trygghet. På mitt kylskåp sitter en teaterbiljett och i min familj planerar vi ett bröllop. Sånt gjorde människor i Ukraina också för två veckor sedan. De gladde sig åt saker och var trygga.

Vad hoppas du ska hända i Ukraina härnäst?

– Att det här kriget ska få ett snabbt slut. Det är den enda lösningen på det humanitära lidandet. Att striderna upphör. Men det kan inte vi påverka. Därför är min förhoppning att vi tillåts verka i de områden där behovet är som störst.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan på TV4 i december.

Nominera din hjälte här nedan!