Mido, 35, flydde kriget i Bosnien - hjälper ukrainare
Uppdaterad 2022-03-25 | Publicerad 2022-03-24
Mido var 6 år när han kom som flykting från kriget i forna Jugoslavien.
Nu står han utanför Migrationsverket i Sundbyberg.
– Jag har starka minnen av hur snälla alla var när vi kom och det vill jag ge vidare, säger Mido Salkić.
Välgörenhetsorganisationer och församlingar står på rad redo att hjälpa vid Migrationsverket i Sundbyberg. Längst ut vid ett eget bord står Mido Salkić, 35, från Strängnäs. Framför honom finns en lapp med text på ukrainska och ryska.
– Det står ”Jag heter Mido och jag föddes i Bosnien men fick fly till Sverige år 1991 när det blev krig. Jag vet vad ni går igenom och jag vet att det kommer att bli bättre”, berättar Mido Salkić.
Trots att han bara var 6 år gammal när han kom till Sverige har han klara minnen av hjälpen han och familjen fick.
– Jag, min syster och mamma kom själva till Sverige och så var pappa kvar i kriget. Det har berört mig, att samma sak händer i Ukraina nu. Det är nog det som gjort att jag tagit tag i det här för att hjälpa, säger Mido Salkić.
Hans starkaste och finaste minne från första tiden i Sverige var en leksaksväska som han fick när de kom från flyktingförläggningen i Flen till lägenheten i Strängnäs.
– Det var egentligen inget speciellt men för mig var det jättestort att jag fick en helt egen väska med mina egna färgpennor i och någon leksak. Det betydde oerhört mycket, säger Mido Salkić.
Förutom hygienartiklar, blöjor och filtar har Mido därför bordet fullt av godis och leksaker till barnen. Även färgpennor så att de barn som vill kan få ett eget paket.
– Jag har tömt affärer på kinderägg också för det gillar barn. Jag vill att alla ska känna sig välkomna och att de inte ska behöva känna sig ensamma fast de flytt från sitt land och behövt lämna allt, säger han.
Återförenades efter 2 år
Mido Salkić skrev ett insamlingsupprop på sociala medier där han på bara tre dagar lyckades samla ihop 40 000 kronor i gåvor från privatpersoner i Strängnäs. Människor har också skänkt hygienartiklar och mycket annat.
– Engagemanget från människor var enormt och det var fantastiskt att se. Jag vill verkligen lyfta alla fina medmänniskor som bidragit, säger han.
Mido Salkić tog ledigt från jobbet som fastighetsmäklare och körde till Stockholm med sitt bord. Det har han gjort två gånger hittills.
– Reaktionerna från människorna jag möter här har bara varit positiva. De är väldigt ödmjuka och tacksamma och vill inte ha så mycket utan tar det lilla de behöver, säger han.
Nu har Strängnäs, där Mido bor, tagit emot flera familjer från Ukraina. Han säger att han framöver ska se om han kan hjälpa till där istället för utanför Migrationsverket.
– Utöver den rent praktiska hjälpen hoppas jag att det kan ge dem hopp att jag berättar min historia, att det blir bra så småningom.
För Mido och hans familj slutade allt bra efter kriget. Två år efter flykten till Sverige kunde Mido, hans mamma och syster återförenas med hans pappa. De valde att bo kvar i Sverige.
– Det viktigaste jag vill säga utifrån min egen erfarenhet är att det är oerhört betydelsefullt att som flykting att bli medbjuden och inkluderad i sammanhang. Så bjud med barnen till fotbollsträningen och engagera dem i samhället. Hjälp dem att få ett nytt sammanhang, säger Mido Salkić.
