Jonna fick en förlossningsskada – nu hjälper hon andra drabbade kvinnor

Susanna Vidlund

Förlossningen var en häftig upplevelse.

– Jag sa direkt efteråt ”det här gör jag gärna igen”, säger journalisten Jonna Burén, 40.

Men Jonna drabbades samtidigt av en förlossningsskada – en skada som fick henne att starta ett instagramkonto för att skapa förändring.

Många har en bild av den nyblivna familjen i en rosa bubbla. Allt är perfekt och alla är lyckliga. Men så behöver det inte alltid vara. På kontot @alltserfintut på Instagram samlar Jonna Burén från Göteborg berättelser från kvinnor som fött barn och drabbats av förlossningsskador. Syftet med kontot är att bryta tabut och ge en ökad förståelse.

Det handlar om psykiska besvär som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller depression. Sedan är det många som drabbas av fysiska besvär. Hela tre av fyra kvinnor som föder barn drabbas av någon form av förlossningsskada.

– Man kissar på sig, det kan vara framfall i unga åldrar som gör att man behöver kissa ofta, eller har svårt att bajsa. Att spricka hela vägen, sfinkterskador kan göra att man bajsar på sig, berättar Jonna Burén.

Jonna beskriver hur skadorna påverkar kvinnorna såväl privat som i yrkeslivet. Hon berättar om en kvinna som exempelvis bytte till nattskift på jobbet för att kunna gå på toaletten en gång i timmen utan att få frågor.

Sexlivet påverkas också ofta.

– Det kan vara att man inte känner någonting, att man inte kan få orgasm. Har man problem med att man inte kan hålla tätt, kanske man inte känner sig trygg i sexlivet. Smärtor också, plus allt annat som händer när man fått barn, släng på lite ont eller kissa på sig, så är det ingen som vill ligga.

helskärm

Gick sönder

Det började med att Jonna själv födde sitt första barn för ungefär 3,5 år sedan. Hon beskriver det som ”att hon gick sönder en del” men inte riktigt förstod hur det borde kännas efter en förlossning. Först senare förstod hon att hon hade fått en skada.

Jonna sökte efter information på nätet. Som journalist är hon vad vid det men den här gången var det ovanligt svårt.

– Jag hittade det först i en Facebookgrupp. Där fick jag nyckelorden och kunde jag leta vidare.

Vad fick du för skada?

– Jag har ett bakre framfall och skador i levatormuskeln, men den är inte av.

I dag är levatorskador (skador i den djupa muskulaturen som stöttar upp bäckenbotten), mer omskrivna, men för bara några år sedan var det här något som var okänt för många.

– Det har hänt ganska mycket på bara några år. I dag finns det en diagnoskod för levatorskador och det fanns det inte när jag födde barn första gången.

Fantastiskt att hjälpa

Jonnas svårighet att hitta information om sin skada, ledde till att hon ville belysa situationen. En situation man kanske inte alltid gärna vill prata om.

– När jag har börjat prata om det, då dyker det ju upp. En bekant berättade ”min flickvän kissar på sig”. Det är inte något man snackar om på middagen, tills man gör det och då gör man det mycket. Jag insåg att det här är ett större problem.

Jonna Burén har drivit sitt instagramkonto i drygt två år och det har hunnit bli många berättelser från många kvinnor. Namnet på kontot ”Allt ser fint ut” kommer sig av att det är så kvinnor ofta blivit bemötta när de sökt vård efter förlossning.

– Det jag blir gladast av är när kvinnor hör av sig och säger ”jag läste den här berättelsen och kände igen mig i det och jag trodde att det var normalt. Då förstod jag att det inte var det. Nu har jag fått hjälp och mår bra”. Det är ju helt fantastiskt!

Det som driver Jonna i hennes arbete är att fler kvinnor ska få hjälp och våga prata om sina besvär.

– Att man inte ska sitta hemma med ett litet barn och känna sig ensam, att inte ens vilja våga prata med sin partner eller sina kompisar för att man tycker att man själv är misslyckad. För att man inte ens klarade av att föda barn, för ”det har ju kvinnor gjort i alla tider”. Ja, men de dör inte lika mycket som de gjorde i alla tider förr i alla fall.

För sina insatser har Jonna Burén fått ta emot pris för social hållbarhet med fokus folkhälsa och mänskliga rättigheter, som delats ut av Västra Götalandsregionen.

– Det är tack vare att alla dessa modiga kvinnor har delat med sig av sina liv och skador, trots tabu, som det har varit möjligt. De är hjältarna om några, säger Jonna.

helskärm

”Ovärderlig röst”

Överläkare och docent Eva Uustal, Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, har i många år arbetat för att utveckla och förbättra vård och behandling vid förlossningsskador. Hon konstaterar att vad gäller bristningar och skador i underlivet efter förlossning är okunskap och skam nyckelbegrepp.

– Skam för personal som inte lyckats förebygga, hitta, sy eller följa upp skador på bästa sätt. Skam för kvinnan som har gått sönder i sina privataste delar och tappat funktion i med att hålla tätt,  bajsa, träna och ha lust och sex.

Eva Uustal har startat upp ett nationellt bristningsregister, som följer upp kvinnor med förlossningsskador och hon ligger även bakom en nationell bäckenbottenutbildning.

– Ökad kunskap och öppenhet blåser så sakteliga bort vår skam.

Eva Uustal ser att det bland kvinnorna också skett en förändring.

– Vad gäller kvinnornas skam finns, unikt för Sverige, en hel folkrörelse på sociala medier med kvinnor som hjälper och stöttar varandra efter förlossningsbristningar som inte blivit bra. Det är lite av bäckenbottnens Mee-too-rörelse.

Eva Uustal konstaterar att Jonna Buréns arbete har gjort skillnad.

– Alltserfintut är en av de röster som är ovärderliga för drabbade kvinnorna och för utvecklingen.

”När sambon somnat gråter jag”

Här är utdrag från några av kvinnors berättelser som tidigare publicerats på Jonnas instagramkonto, som Aftonbladet fått tillstånd att publicera:

Anonym, 36 år:
”Tre år efter förlossningen opereras jag igen. Idag mår jag lite bättre. Jag kan gå ut på stan och titta i affärer. Behöver inte ha med mig någon som hjälper mig. Gasläckaget får jag tyvärr leva med. Jag har också ont i kroppen på grund av mina levatorskador, som inte går att laga. Men nu kan jag träna igen. Förhoppningen är att jag ska kunna stärka kroppen någorlunda bra. Jag trodde aldrig att jag skulle få men för livet av att föda barn.”

Anonym, 24:
”Jag är avundsjuk på min sambo. Han fick bli förälder utan att gå sönder. När han har somnat gråter jag i tystnad. Över mina besvär, över att jag inte vågar ha sex och över hur dålig jag känner mig. Den psykiska läkningen är minst lika jobbig som den fysiska. Folk frågar hur jag mår men ingen vill lyssna på svaret. Jag är rädd för att inte kunna leka med min son, rädd för att jag i framtiden ska få mer besvär och rädd för att för att föda igen.”

Sofie, 42:
”Jag syddes ihop med 15 stygn, inklusive min kluvna klitoris. Läkaren som sydde berättade även glatt att han "la till ett par extra stygn så jag kunde bli lika tight som förr så mina blivande pojkvänner inte skulle bli besvikna”. Tumtricket är min bästa vän, jag har nämligen inte kunnat bajsa normalt på 23 år. Jag får trycka ut det inifrån med hjälp av tummen, men när jag går till gynekologen säger de alltid "det ser helt normalt ut" och att jag kanske måste äta mer fibrer.”

Emma, 31:
”Min son lever. Men det blir ett år av oro. Och ett år av smärta, men jag har inte tid att ha en förlossningsskada, det är bara att bita ihop. Jag kan inte röra mig, delar är avdomnade, svårt att sköta magen, konstant kissnödig. Jag söker hjälp men #alltserfintut. Till slut får jag konstaterade omfattande skador, både från den vaginala delen av förlossningen och det urakuta snittet. Inga av dem går att laga.”

Anonym, 27:
”Åtta månader efter förlossningen – och jag tror att jag kommer ha problem resten av livet. Jag kan inte byta blöja utan att få ont, kan inte laga mat, diska, stå i kö. Det är när jag står still det gör som mest ont. Hur ska jag någonsin kunna träna, springa med min son? Sex går inte alls. Min partner är förstående och säger att ett förhållande inte bara bygger på sex. Men hur länge kommer han vilja avstå? Ett år? Fem år? Hur kommer det att påverka vår relation? Jag vill ha fler barn, men det går ju inte om jag inte kan ha sex.”

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan på TV4 den 16 december.

Nominera din hjälte här nedan!