”Jag var nog blind för min egen spegelbild”
Uppdaterad 2018-08-15 | Publicerad 2015-07-07
Sirine reagerade på sin vikt först när hjärtat sa ifrån
Vågen stod på 105 kilo när hon fick hjärtklappning.
– Jag blev rädd. Jag insåg plötsligt hur mycket jag vägde, säger Sirine Pharaon, som la om livsstil och rasade 33 kilo.
Mörkret ligger kompakt över Solna när Sirine Pharaon, 39, kommer hem från jobbet. Den drygt timslånga promenaden från Ericsson, där hon jobbar som kapacitetsplanerare, hör numera till vardagen. En vardag hon aldrig kunnat drömma om för bara 1,5 år sedan.
– Att jag någonsin skulle springa en hel mil eller springa överhuvudtaget hade jag aldrig ens föreställt mig, säger hon och berättar om sitt nya lätta liv och hur det inspirerat både familj, vänner och arbetskollegor.
Mest förvånad är hon över hur fort det gått.
Viktresan började för drygt 1,5 sedan. Hon hade egentligen inte reflekterat så mycket över vikten men blev ordentligt skrämd när hjärtat sa ifrån.
– Läkaren hittade inget fel, men det var en väckarklocka. Något måste göras åt vikten. Jag var nog blind för min egen spegelbild, så som jag tror många blir, säger Sirine som lagt på sig kilo för kilo de senaste femton åren.
”Svårast var att bestämma sig”
– 1999 skaffade jag bil och började jobba, sedan har jag bara suttit där och vikten har ökat. Det blir liksom ett normalläge.
Ett BMI-test i kombination med fettmätning som jobbet erbjöd visade katastrofresultat: 52 procent fett.
– Jag blev deprimerad, särskilt som jag inte såg hur jag skulle kunna göra något åt det, säger Sirine som sökte hjälp på vårdcentralen.
Det var inte mycket till hjälp. Dietisten sa att hon förväntat sig en större person och gav bara rådet att minska portionerna.
Sirine började även gå från jobbet i Kista och tappade så småningom några kilon. I mars 2012 insåg hon dock att det inte räckte och gick med i Viktklubb.
– Svårast var att bestämma sig. När jag väl gjort det och hade satt upp ett mål gick det mycket lättare än jag trott. Ska jag vara ärlig var målet från början bara 20 kilos viktnedgång, säger hon.
Mer vågade hon inte tro på.
”Äh, jag tar 10 kilo till”
Sirine var noggrann, använde föreslagna recept och loggade allt hon åt för att hålla koll på kalorierna.
– Jag hade nog aldrig insett hur mycket kalorier vi får i oss och hur lite vi egentligen behöver för att må bra. Det tycker jag är intressant, säger Sirine som snart såg resultat.
– Det triggar en att fortsätta, så när jag nådde min målvikt tänkte jag ”Äh, jag tar tio kilo till”...
I maj stod vågen på 75 kilo, något hon till stor del anser är omgivningens förtjänst.
– Jag fick världens uppmuntran och hjälp av både familj och vänner. Jag har fått receptbok, träningskompisar och kollegor som ändrat lunchrestaurang för att följa med mig på salladsbar.
”Det smittar av sig”
Många har också blivit inspirerade av Sirine och själva ändrat livsstil.
– Det smittar av sig. Man får ett helt nytt liv. Istället för att jobba över eller åka hem och ligga på soffan, bokar jag in träningspass efter jobbet och vänner jag tidigare träffade över en fika, följer ibland med och tränar.
Det är ett nytt sätt att umgås konstaterar hon. I somras övertalades hon till exempel att springa Midnattsloppet med kollegorna. Det gick så bra att de nu siktar på halvmarathon nästa sommar.
– Jag har fått ett helt nytt liv. Jag orkar mycket mer och testar nya saker som jag aldrig skulle ha orkat tidigare, som att vi ska vandra upp till Kebnekaises södra topp nästa sommar.