Tre år efter attentatet är Charlie Hebdo inte längre martyrer
Fransmännen har återigen tröttnat på tidningen som numera görs från en hemlig bunker
Tre år har gått sedan bröderna Chérif och Saïd Kouachi tog sig in på Charlie Hebdos redaktion i Paris och mördade tolv personer. Söndagen efter attentatet samlades miljontals människor runtom i Frankrike för att manifestera för yttrandefriheten under parollen ”Je suis Charlie”.
Men hur mår det fria ordet i Frankrike tre år senare?
Inte så bra, menar medarbetarna på Charlie Hebdo.
Efter att halva personalstyrkan mördades på grund av sitt värv den 7 januari 2015 dubbades offren till patriotiska hjältar. Runtom i Paris spikades minnesplaketter upp på de hus där de folkkära satirtecknarna bott.
De som överlevde gör numera tidningen från en polisövervakad bunker på hemlig ort – veckans utgåva pryds av rubriken ”Tre år i en konservburk” – och enligt tecknaren ”Riss” går halva tidningens budget åt till säkerhetsarbetet kring redaktionen.
– Är det normalt i en demokrati att inkomsterna av varannat sålt lösnummer går till att finansiera journalisternas trygghet? Vilka andra medier i Frankrike måste investera så mycket pengar för att kunna utöva den grundläggande rätten att uttrycka sina åsikter, frågar sig Riss och menar att yttrandefriheten blivit en ”lyxprodukt” i Frankrike.
Medan satirtidningens medarbetare efterlyser den försvunna ”Charlie-andan” lägger man ett år med sedvanliga kontroverser bakom sig. Teckningen av den cancersjuke nationalskalden Johnny Halliday i slutet av november – han gick bort ett par veckor senare – med elektroder kopplade till kroppen och rubriken ”Johnny byter rock mot elektro”, väckte ont blod inte bara hos hans egna fans.
Förstasidan efter terrorattacken i Barcelona i augusti med rubriken ”Islam – den eviga fredens religion” anklagades från flera håll av det offentliga Frankrike för flagrant islamofobi.
Religionsprovokation, smaklös sexualisering och aggressiv politisk inkorrekthet har alltid varit tidningens ledord. Affärsidén är helt enkelt att någon, helst alla, ska ta illa upp.
Men efter tre år med mångdubblade fall av hatbrott mot både judar och muslimer i Frankrike är det tydligt att tålamodet med Charlie Hebdo på många håll börjat sina.
Och kanske passar det tidningen bättre, som aldrig riktigt klädde i rollen som uppburen martyr.
I dag anordnas en minnesstund i Paris under parollen ”Toujours Charlie”, ”Fortfarande Charlie”, av tre franska organisationer som på olika sätt verkar för att försvara landets sekulära arv. Bland deltagarna märks före detta premiärministern Manuel Valls och Femen-grundaren Inna Shevchenko samt Charlie Hebdos chefredaktör Gérard Biard. Tidningens övriga tecknare kommer inte att finnas på plats av säkerhetsskäl.
Det är en nödvändig påminnelse om att det ovillkorliga stödet för yttrandefrihet är en färskvara också i välutvecklade demokratier i väst.