Trånsjuk Stemme fullkomligt magisk
Briljerar med Svenska kammarorkestern på Wagner-album
KLASSISKT Svenska kammarorkestern under sin ledare Thomas Dausgaard har på senare tid ägnat sig åt att testa hur 1800-talsmusik låter i slankare sinfonietta-form. Bland annat har man spelat in Bruckners andra symfoni, som man ju inte direkt föreställer sig med kammarmusikalisk stråk- och brassbesättning. Ett spännande projekt som nu kompletteras med musik av Wagner (Bis/Naxos).
Ambitiöst pedagogiskt spelar man både den första och den slutgiltiga versionen av uvertyren till Den flygande holländaren. Den lyhörde hör skillnader men så värst mycket ger det inte. Den slutgiltiga versionen är föga överraskande litet bättre. Och nog låter det tunt om förspelet till Mästersångarna i Nürnberg utan full orkesterbesättning, och Dausgaard gör Siegfried-idyllen rent överidylliskt.
Överlägset bästa inslag på skivan är de fem erotiskt överhettade Wesendonck-sångerna med Nina Stemme som solist. Hon sjunger fullkomligt magiskt. Trånsjukan dryper, och jag blir alldeles förförd. En av sångerna, Träume, gjorde Wagner också om för soloviolin och orkester. Lika förföriskt smeker Katarina Andreasson fram denna läckra raritet på sin violin.