Äntligen Solidaritet för polska kvinnor
Sist jag var i Polen för några månader sedan hörde jag för första gången mina kvinnliga släktingar prata kvinnofrågor. De ville plötsligt veta allt om vår svenska mammaledighet och dagis, suckade över bristen på polska kvinnopolitiker.
Kan det vara möjligt? Feminism här, i überkonservativa papist-Polen?
I dag går polackerna till valurnorna, för första gången med kvinnor inkvoterade på listorna till parlamentet.
Låter kanske som en måttlig framgång, med tanke på att det bara är några veckor sedan ett extremt förslag om totalförbud för abort röstades ner i parlamentet – med fem rösters övervikt. Detta i ett europeiskt land, ständigt hyllat av liberala ekonomer, där man utför i runda slängar 150 000 illegala aborter om året.
Katolska kyrkan brukar pekas ut som orsaken. I själva verket kom sexismen med murens fall.
Som professor Teresa Kulawik påminde om i en utmärkt essä (Dagens Nyheter 5 okt) krossade helige Lech Walesa & c:o inte bara det kommunistiska förtrycket – de återupprättade även den äkta, hjältemodiga, polska Mannen. Strängare abortlagar var en av de första reformerna Solidaritetsstyret drev igenom.
Kvinnorna har, fram tills nu, varit osynliga i storyn om varvsarbetarna som reste sig mot socialismens fjollträsk.