Poddarna gav Donald Trump ett tryggt rum

Pizza och wrestling istället för kritiska frågor och faktakollar

Mathias Wåg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2024-11-11 05.00

helskärm

Vi vet vad Donald Trump tycker om invandring, men vad gillar han för pizza? Hur är han att chilla med i en soffa och diskutera wrestling? De svaren får du inte i de stora amerikanska tevekanalerna eller kvällstidningarna. Valdebatter kryper aldrig under kostymen och ställer de personliga frågorna. Inte heller massmöten på Madison Square Garden för tusentals redan frälsta. Men det gör podcasts.

När Donald Trump bänkade sig bakom mikrofonen hos Joe Rogan kunde han slappna av. Den före detta ståuppkomikern och sportkommentatorns podcast är en av världens största, med över 18 miljoner prenumeranter på Youtube. Spotifys senaste avtal med podden ”Joe Rogan Experience” är värt 250 miljoner dollar.

”Att vara president är ett farligt yrke, det går att jämföra med tjurridning”, berättar Trump om hoten mot honom. ”Men det skulle det inte behöva vara”, säger Rogan. ”Inte om media inte jämförde dig med Hitler hela tiden.”

Här är ett tryggt rum. Rogan är en genuin lyssnare, nyfiken och ställer enkla följdfrågor som hjälper lyssnarna att förstå. Samtalen får ta sin tid, ofta är de tre timmar långa. Trump får prata på, utan faktakollar eller att pressas om sin politik. När han svävar iväg suckar Rogan och knuffar honom vänligt tillbaka till banan. Avsnittet som släpptes 26 oktober hade på två dagar setts av 33 miljoner. Idag är det uppe i 46 miljoner och har gått om Rogans intervju med Elon Musk i visningar.

Trumps medverkan i Joe Rogans podcast var ingen exklusiv intervju. De senaste två åren har Trump medverkat i bortåt hundra podcasts. Bara de senaste månaderna har han besökt wrestlingpoddarna ”Impaulsive” och ”Six Feet Under”, sportpodden ”Bussin’ With the Boys”, golfproffset Bryson DeChambeaus youtubekanal och ståupp-poddar som Andrew Schulzs ”Flagrant” och Theo Vons ”This Past Weekend”. Totalt handlar det om hundratals miljoner visningar. Det är en bärande del i Trumps strategi för att nå ett visst väljarsegment: unga män. Som Rogans lyssnare, som består av 71 procent män och med en snittålder på 24 år.

Det är genom podcasts och streamade intervjuer man når osäkra förstagångsväljare. Donald Trump tog hjälp av sin yngsta son, 18-åriga Barron Trump. Han fick uppgiften att utforma kampanjen som skulle nå unga manliga väljare. Det var genom sonens kontakter som Trumps intervju hos Joe Rogan kom till stånd. Sonen såg till att Trump medverkade på streamingplattformar som Kick, med kända gameare som Adin Ross, vilket nådde en stor ung publik. Nu har bro right blivit ett begrepp för denna unga grabbhöger på nätet.

Det var också i gruppen män mellan 18 och 29 år som den stora ökningen av Trump-väljare märktes. Enligt Center for Information and Research on Civic Learning ökade unga mäns röster på Trump från 41 procent i förra valet till 56 procent i detta val. Trump gick inte bara kraftigt fram bland unga vita män, utan även bland svarta och latinokillar.

Trumps valkampanj stod i bjärt kontrast mot Kamala Harris. Demokraterna satte på rutin igång ett väloljat valmaskineri. Deras valarbetare fyllde gatorna och slog rekord i antalet knackade dörrar och ringda väljarsamtal. Harris fick alla de stora kändisarna och tunga politiska namn att stödja henne, drog in stora donationer som bekostade reklamkampanjer och anställde proffs att utforma kampanjer i vågmästarstaterna.

Trump hade inget sånt. Inga dörrar knackades, inga samtal ringdes. Hans kampanj var nästan helt online, förutom de stora valmötena. Elon Musks kampanjfond var inkompetent skött och lyckades inte få ut valarbetare. Men Trump använde sin fingertoppskänsla för att byta mediestrategi och kreativt utnyttja medielandskapets förändring.

Som ung företagare var han besatt av att få kvällstidningarna att skriva om honom. Hans kändisskap tog fart med dokusåpan ”The Apprentice”. Den politiska karriären, som otippad outsider i Republikanska partiet, drev han främst på Twitter, där hans provokativa stil gav honom plats i intervjusofforna i kabel-tv, och tog honom ända till Vita huset. Under sin tid på presidentposten byggde han upp en eget ekosystem av alternativmedier som lät honom tala direkt till sina följare utan att passera den republikanska partiapparaten, statsmakten eller mediehusen.

I årets valkampanj valde Trump att bojkotta medierna, undvika journalisters intervjuer och att delta i utfrågningar. Han drog sig ur en andra partiledardebatt med Harris och ställde till och med in sitt deltagande i CBS prestigefyllda program ”60 Minutes”, USA:s mest populära nyhetsprogram, som alltid brukar ha intervjuer med de båda presidentkandidaterna. Istället för medverka i ”fiendelägret” och ”fake media”, som han kallar de stora mediehusen, satsade han allt på sociala medier.

Trump visste vad han gjorde. Enligt en studie av Pew Research Center hämtar hälften av alla vuxna sina nyheter via sociala mediernas flöden. Youtube och Facebook har etablerat sig som de viktigaste plattformarna för förmedling av nyheter, med Instagram och TikTok som utmanare. Med Elon Musks köp av Twitter och omstöpning till X öppnades åter den kanalen för Trump, en viktig megafon till en masspublik. Musks intervju med Trump på X i augusti nådde 25 miljoner. Trump kunde nu själv handplocka de framträdanden som gav störst genomslag och som saknade kritiska frågor.

Så Twitterpresidenten blev den poddande presidenten. Strategin är inte ny. Alla populistiska eller totalitära ledare har haft samma dröm: att ha en egen direktkanal till folket, utan att behöva gå genom journalister och massmedier för att nå ut. Hitta den nya teknik som öppnar upp en masskommunikation utan mellanled. Den första statsmakten ska slippa undan den tredje. Mussolini hade sina radiosändningar, Putin sina årliga tv-shower där ryska medborgare får ringa in och ställa frågor eller be om hjälp. Venezuelas Chavez kommunicerade genom sitt egna teveprogram ”Alò presidente”, ”Hej presidenten”. Berlusconi byggde sin makt på äga kabel-tvkanalerna.

Här hemma har vi en Tidöregering med ministrar som gör allt för att ducka pressens besvärande frågor. Statsminister Ulf Kristersson kommunicerar sin politik via Instagram, medan Sverigedemokraterna grundade Riks, med egenproducerat content för sociala mediernas flöden. Poddarnas mjuka kuddrum lockar här också. Medan medierna stod på kö inför valet 2022, valde Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch att prioritera häng med det sköna grabbgänget i högerpodden ”Sista måltiden”. Där nådde de sin målgrupp av unga män direkt. Varför svara på jobbiga frågor om lobbyistkontakter och klimatmål? Det finns ju trevligare saker att prata om. Vilken pizza tror ni Kristersson gillar?

Amer Sarsour om prosans magi, flyktens odyssé och att bli någon att räkna med