Förrädaren som kom in från kylan
Martin Aagård: Även Sverige behandlade Snowden som en spion – nu har vinden vänt
Det var sannerligen inte bara Dick Cheney som ansåg att Edward Snowden var en ”förrädare” när han 2013 publicerade bevis på NSA:s gigantiska övervakning av data- och telefontrafik.
Nej, det var många toppolitiker som ansåg honom vara en femtekolonnare i övervakningskriget mot terrorismen.
Carl Bildt stoppade honom absurt nog från att tala på en Stockholmskonferens om frihet och övervakning 2014 och förhindrade Right Livelihood-stiftelsen från att hylla honom med ett pris i UD.s lokaler. Samma år kritiserade Anna Maria Corazza Bildt att EU skrev en resolution som pekade ut Sverige som en del i USA:s övervakningsnätverk.
Men sedan dess har insikterna om det groteska och meningslösa i NSA:s massövervakning bara vuxit. Även bland de som tidigare utmålat visselblåsaren Snowden som spion.
Det har visat sig att inte bara svenska och andra länders säkerhetstjänster varit inblandade. Även stora kommersiella företag som Google och Facebook delar mer eller mindre frivilligt sin information med NSA.
Och sakta vände vinden.
2013 medgav representanthusets talman John Boehner att det fanns anledning att kritisera NSA. Och i dag kunde USAs förre justitieminister Eric Holder till slut erkänna för CNN att Snowden både gjort allmänheten en tjänst och att avslöjandet startat en viktig debatt om övervakning. Han anser inte att Snowden förtjänat att undgå straff, men att kanske kan få till någon sorts ”deal”.
Snowden-dokumenten kommer att gå till historien som århundradets största journalistiska avslöjande.
Ett bra tecken är att budbäraren skjutits så brutalt och så många gånger innan våra makthavare äntligen börjar ta till sig vad han egentligen försökte berätta.
Ett gott bevis på att modig journalistik alltid möts med osaklig kritik, men att den i slutändan gör världen lite mer begriplig – till och med för sina värsta kritiker.