Dansk skulptur retar Turkiet
Massmordet på armenier uppmärksammas i maj
I helgen kallade Turkiet hem sin ambassadör från Vatikanen efter att påven haft mage att beteckna massmordet på armenier 1915–1918 som ”folkmord”. Samma diplomatiska markering drabbade också Sverige efter att riksdagen erkänt folkmordet 2010.
Nu är det Köpenhamns stad som står i skottgluggen för den turkiska vreden.
Med tillåtelse från kommunen kommer en amerikansk-armenisk designstudio att under några dagar i maj högtidlighålla 100-årsminnet av den armeniska katastrofen med en skulptur. Nio meter hög. På bästa plats: Kultorvet, alldeles vid Ströget.
I ett argt mejl till tidningen Politiken (15 april) skriver nu den turkiska ambassaden att det är ”moraliskt ohållbart och juridiskt ogrundat” att prata om folkmord.
Att frågan är så kontroversiell beror på flera saker. Dels på hur oerhört laddat själva begreppet ”folkmord” är – den yttersta ondskan ligger inbakad i ordet. Dels, förstås, för att dödandet ägde rum i ett komplicerat krigstillstånd, där krig och massakrer löpte sida vid sida, och att även assyrier/syrianer och greker massdödades. Det gör att de som vill förneka att det handlade om ett folkmord kan hitta argument för sin sak.
Men också på att dödandet av över en miljon armenier är en del i Turkiets själva födelse som modern nationalstat i det Osmanska rikets efterföljd – en gloriös ursprungsmyt som inte får solkas.
Och danskarna?
Ja, Köpenhamnspolitikerna svarar på det enda rimliga sättet: Turkiet ska inte blanda sig i dansk yttrandefrihet.