Ett verk för vår tid
Ulrika Stahre om en flaggstång som upprör
Mattias Norströms slokande flaggstång Du gamla du fria har väckt mycket mer uppmärksamhet nu när den ställts upp på Sergels torg än när den förra sommaren befann sig i Göteborg. Vad det säger om medieskuggan över Sveriges andra stad är uppenbart för alla.
Själva verket är på ytan enkelt, flaggstången är böjd – om riktningen är positivt uppåt eller negativt nedåt är en tolkningsfråga.
Att olika högerspöken helt glömt den yttrandefrihet de håller för helig när det gäller dem själva och den konst de omhuldar är inte så förvånande. Det handlar inte om principer för den yttersta extremhögern, det är bara ett verktyg för hatspridande.
Men även relativt sansade politiker, som Erik Slottner (KD), har upprörts, då mer över plats och sammanhang än över själva konstverket. Att Sergels torg äger ett sådant symbolvärde som plats kom som en överraskning för mig. Torget är en av de största mötesplatserna i Stockholm, och det gäller alla sorters möten, från politiska demonstrationer till knarklangning. Om något så är Sergels torg folkets plats, en brokig, inte särskilt trevlig modernistisk dröm. Men Sergels torg är ingen representant för nationen.
Som ett annat ständigt provocerande konstverk, den vilkska rondellhunden, blir reaktionerna intressantare än verket. Reaktionerna är verket. Den man som natten till torsdagen ägnade sig åt sabotage, då han ansåg att verket hånade både idrottsliga framgångar och skolavslutningar, tyckte sig vilja förbättra det. Vad man ska säga om cirkusnazisten som cyklade runt det på en enhjuling vet jag inte. Fullskalig appropriering?
Norströms verk har en föregångare, isländska Eva Isleifsdottirs examensarbete Flagpole, ett i det närmaste identiskt verk från finanskrisens år 2008. Att två konstnärer får samma idé är inte mycket att orda om, men Islefsdottirs verk stångades mot och med ett tydligare sammanhang.
Du gamla du fria kan för all del uttrycka sorg över sakernas tillstånd – frågan är ju vilka saker – eller en förhoppning om förbättring (av vad?). Att ett konstverk väcker debatt är inte ett kvalitetstecken i sig.
När det är öppet för flera tolkningar anses det däremot så gott som alltid lyckat. Men frågan är om det verkligen är det – snarare ett verk som ligger rätt i en tid med stort behov av att överreagera.