Hon undersöker olika nyanser av ensamhet
Malin Lindroth följer upp succén ”Nuckan” med ”Rolf” – om en man som går under radarn
Malin Lindroth fick sitt stora genombrott för två år sedan med ”Nuckan”. Om en kvinnas ofrivilliga ensamhet.
Nya romanen ”Rolf” handlar om en ännu mer ensam man – som blir livsfarlig och mördar.
– Jag tänker på honom som en källarhålsman, väldigt isolerad, som liksom går under radarn och är, eller blir, en farlig människa, säger hon.
Coronatider är inte de bästa tider för att lansera något nytt inom kulturen. Men medan de flesta biografer är stängda och teatrarna helt har slagit igen sina portar, kan vi fortfarande köpa och läsa nya böcker.
Malin Lindroth, 54, tog tåget från Göteborg till Stockholm för att göra några intervjuer och vara med i TV 4:s ”Malou efter tio”.
– Vi var väl två personer i varje vagn på tåget, placerade så långt från varandra som möjligt, säger hon.
På hotellet där vi träffas är vi ensamma i hela den stora matsalen.
Skrev om att bli bortvald
Det går förstås inte att undvika att prata om vilken genomslagskraft ”Nuckan” fick. En slagkraftig essäbok där Lindroth ifrågasatte normer och synen på den heteronormativa kärleken. Hon delade också med sig av sina egna erfarenheter av att bli bortvald. Hur hon som ung utbytesstudent i USA fick höra att ingen någonsin skulle vilja dejta henne. Eller exakt hur många gånger hon blivit förälskad i män som i slutändan ändå inte har velat ha en seriös relation med henne.
Genom att skriva så personligt om ofrivillig ensamhet, om att bli bortvald, ville hon reclaima ordet nucka.
Det är en av de modigaste och mest självutlämnande böcker jag har läst. Hade du väntat dig så starka reaktioner?
– Någon slags reaktion, men inte så mycket, kanske. Ska man bryta tystnaden kring en nuckeerfarenhet, funkar det inte att ta andra exempel, jag var tvungen att ta mig själv. Jag är intresserad av olika nyanser av ensamhet. Jag bar boken inom mig i kanske tio år. Så jag höll på länge kring detaljer, vad jag kunde säga och inte kunde säga.
– Boken har sålt bra mycket bättre än något annat jag har skrivit, förstås. Men jag kan inte leva på författandet, säger Malin, som till 50 procent undervisar i litterär gestaltning på Högskolan Valand i Göteborg och Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Ingen incel
Nya nyligen släppta romanen ”Rolf” handlar om en komvuxvikarie, snart 60 år, som – och det är ingen spoiler, boken börjar så – just har dödat en flicka. Sedan får vi berättelsen om hur det blev som det blev. Om hur han inledde en slags vänskaplig relation med en ung flicka som kallas Pinkie och som lider av psykisk ohälsa.
Malin Lindroth är noga med att påpeka att Rolf inte är en så kallad incelman, alltså ingen arg man i ofrivilligt celibat.
– Jag hörde uttrycket första gången när det kom upp i någon slags fråga kring ”Nuckan”. Men han är inte en incelman. Rolf är ganska noga med att han inte är intresserad av att ligga med Pinkie. Han är en föraktfull person, men det handlar inte om kvinnoförakt, han föraktar alla. Han har ett slags storhetsvansinne, han är inte imponerad av någon.
Hur fick du idén att skriva ”Rolf”?
– Karaktären har jag haft med mig ganska länge. Säkert sju år, tror jag. Jag vet inte riktigt varför. Jag är nog intresserad av en person som har så många livslögner som Rolf har. Han är en källarhålsman, väldigt isolerad och tror mycket på sig själv, att han har fattat något som ingen annan har fattat.
”Precis på gränsen”
– Han är precis på gränsen för vad man behöver upprätthålla för att passera som en integrerad samhällsmedborgare. Kollegorna i skolan retar sig på honom, men inte tillräckligt för att de ska tycka att han är en galning. Fast kvinnor tillåts nog inte vara som Rolf. En kvinna som är som Rolf hade betraktats som apart och absolut inte fått jobb på en skola. Men han går liksom under radarn, men är ändå, eller blir, en farlig människa.
Varför får vi inte veta så mycket om Pinkies bakgrund i boken?
– Nej. Hon är väldigt mycket skildrad genom Rolfs ganska oseende ögon.
Och varför är boken skriven i jagform, utifrån Rolfs synvinkel?
– Det skulle nästan vara omöjligt att skriva på något annat sätt, om Rolf ska bli meningsfull, det är den lilla chans man har att göra honom synlig och begriplig.
Det är nog inte alls omöjligt att det blir lika mycket diskussioner kring ”Rolf” som kring ”Nuckan”.
Efter att ha varvat bok- och pjässkrivande, är Malin Lindroth just nu mest inne på att skriva romaner.
– Det går i perioder, just nu tycker jag det är väldigt roligt att skriva böcker. Jag håller på med något nytt, men det vill jag inte prata om ännu.