Gulddebut gav festen en värdig utgång
Anna Odells ”Återträffen” fick bagge för bästa film
Guldbaggegalans femtionde upplaga passerade inte utan smakmässiga förlägenheter men själva prisutdelningen blev framför allt ett stadfästande av två trender: Rätt film vann och ännu en kvinnlig debutant stod främst på podiet.
Med Återträffen gav Anna Odell - tokan som, enligt kvällens värd Sissela Kyle, verkligen kan förstöra en fest - Filmsveriges största kalas dess enda värdiga utgång. Så har inte alltid varit fallet. 2006 tog ungdomsbuskisen Förortsungar storslam på bekostnad av Jesper Ganslandts Farväl Falkenberg. 2009, när Män som hatar kvinnor vann för bästa film, var vare sig Ganslandts Apan eller Fredrik Edfelts Flickan ens nominerade. Året innan hade Jan Troells träiga Maria Larssons eviga ögonblick segrat över De ofrivilliga och Låt den rätte komma in.
Med så många nyliga bottennapp måste de senaste årens resultat ses som en framgång. Att Anna Odells konstnärskap är del av en självbespeglande tidsanda hindrade inte juryn från att skatta Återträffen högre än den musikaliska personkult som nöjer sig med välkänd repertoar och ett berättande reducerat till checklista. Trots det vann Monica Z och Känn ingen sorg fyra respektive två baggar, där smolket i vinnarpokalen var att Odell fick ge upp regibaggen åt Per Fly, en kompetent dansk som med Monica Z gjort en medioker film av ett undermåligt manus.
En talande bild av vår position i förhållande till danskarna, men i det här fallet helt omotiverad fördelningspolitik.
Desto mer progressivt av juryn var att ge hedersbaggen till filmnestorn Kalle Boman, den enskilda person som nog betytt mest för flest av vår tids främsta regissörer: från Roy Andersson till Ruben Östlund till Gabriela Pichler. Med utgångspunkt i bild, konst och föreställning vädjade han om en uppgraderad filmpolitik. Sannolikt prövande för både tv- och galapubliken, men välbehövligt.
Lika riktigt var det att ge priset för särskilda insatser till ljudteknikern Owe Svensson, vars kvaliteter täcker 50 års svensk filmhistoria - från Bergman och Widerberg till Anna Odell.
