Hett i gymnasiet
Stockholm filmfestival får ett kärt återseende
Céline Sciamma tillhör tveklöst filmfrankrikes mest produktiva och intressanta. På biorepertoaren spelas för närvarande Mitt liv som Zucchini, manus av Sciamma, en barnfilm som icke desto mindre är en av årets främsta, föredömligt berättad och färglagd.
Häromåret vann Sciamma Bronshästen på Stockholm filmfestival för Girlhood, ett urstarkt drama från Paris periferi. Även i år finns hon med i programmet, med manus till André Téchinés senaste film Quand on a 17 ans (Being 17).
Och nog är det välbehövlig skrivinspiration veteranen omgett sig med. Sciammas vana trogen handlar det om ännu ett ungdomsdrama med sexuellt uppvaknande och många motstridiga känslor, den här gången mellan två manliga gymnasister, diametralt olika på ytan.
Tom trivs bäst på sin gård, medan Damien hänger upp tillvaron på sina böcker och sin mamma. Olika ingång och insats borgar för heta känslor som även innefattar handgemäng och blåmärken. Det isolerade snölandskapet förstärker känslan av att vara ensam i hela världen med sina kval.
Det är också ett välspelat drama, av de unga skådespelarna och inte minst Sandrine Kiberlains som mamman i ännu en storartad roll. Ändå är det något i filmen som skaver. Det blir lite väl många vändningar och melodramen förstärks onödigt mycket. Trots det är det André Téchinés mest angelägna film på tio år.