Mysigt Malmö i McCall Smiths nya deckare

Även en som gillar hårdkokt ger till slut efter för det småputtriga

Malin Krutmeijer

”Avdelningen för känsliga brott” av Alexander McCall Smith

Övers. Yvonne Hjelm

Mondial

Alexander McCall Smith är känd för sin deckarserie Damernas detektivbyrå som utspelar sig i Botswana, och därifrån transponerar han obehindrat sin makalösa småputtrighet till Malmö. Eller rättare sagt: ett fiktivt, sagoaktigt Malmö, där det finns en avdelning inom polisen som utreder saker som nattliga ylanden utanför ett spa och unga kvinnors kärleksrelaterade konflikter. Här figurerar för övrigt också en militär med det vansinniga namnet Bååt Püke Törnflycht.

För en hårdkokt sinnad deckarläsare som jag var romanen inledningsvis nästan outhärdlig, men så småningom började jag liksom vila i författarens obevekliga insisterande på värdet av ”en liten ombonad värld”.

Viss lokalfärg finns här också trots allt och lite kaxigt är det faktiskt att använda Malmö av alla ställen till sådant här oförblommerat mys.

”Ett hem att dö för” av Lina Arvidsson

Lind & Co

Detta är något så originellt som en thriller som utspelar sig i det så kallade prekariatet. Hanna är 22 år och en av Stockholms förhoppningsfulla unga. Medan hon väntar på att livet ska lossna knegar hon på timmar i hemtjänsten – alltid i givakt för att bli inringd – och ambulerar mellan andra- och tredjehandslägenheter.

Hon har just flyttat in i ett otrevligt kollektiv när hon får extraknäcket att se till en villa i Enskede medan ägarna är bortresta. En dag när hon vattnar blommor upptäcker hon att hon inte är ensam i huset. Så inleds en skräckdoftande historia med vissa drag av den gamla filmen Ensam ung kvinna söker (1992).

Lina Arvidsson kan gestalta, och det är smått genialt att bygga en thriller mot fonden av en samtida tillvaro av permanent otrygghet och tilltagande fattigdom. När Hanna letar tappade mynt bland soffkuddar och klipper bindor av hemtjänstens vuxenblöjor är det gastkramande på riktigt.

”Håll dig nära” av Karen Cleveland

Övers. Örjan Sjögren

Norstedts

Premissen är tillspetsad: en FBI-agent får veta att hennes 17-årige son fraterniserar en extremistgrupp med terrorplaner. Hon vägrar tro det, och börjar nysta i misstankarna på egen hand. Det blir en desperat jakt på sanningen, skriven i första person presens. Det är skönt med ett enda perspektiv, när de flesta deckare korsklipper till förbannelse, men det blir också vanskligt att upprätthålla intensiteten. Här ältar och ältar huvudpersonen och det är inte oavbrutet fängslande att befinna sig i hennes hjärna.

Mot mitten av romanen lyfter det, när spåren leder uppåt i samhällshierarkin samtidigt som en gammal Metoo-historia spökar i agentens och sonens liv.

Karen Cleveland har själv arbetat inom FBI, och en styrka är skildringen av agentmiljön. Den kunde gott ha fått stå mer i centrum – och kanske blir det så i nästa roman. Denna slutar med en cliffhanger.