Damerna i pärlörhängen blev lurade av Paludan
Timothy Snyder skakar om hos Svenska Akademien
Något med bänkraderna hos Svenska Akademien påminner om en kyrka. Det är högt i tak och fullt med folk, salen lyses upp av inte mindre än tretton kristallkronor. Herrarna är klädda i manchesterbyxor och yllekavajer med lappar på armbågarna, damerna i örhängen så tunga att snibbarna dras nedåt mot det blanka trägolvet.
– Det roliga med Akademien är att de är den enda institution i Sverige som inte bryr sig ett skit om att engagera unga, viskar min bänkgranne.
I dag har de bjudit in den amerikanska historikern Timothy Snyder för att prata om yttrandefrihet och demokrati.
Hans budskap är enkelt: vi har blivit lurade.
Donald Trump hävdar att han använde sin yttrandefrihet när han uppmanade följarna att storma Kapitolium. Universitet bjuder in talare som säger ”fruktansvärda saker” och rent av ljuger – Snyder nämner sitt egen arbetsplats Yale som exempel – i yttrandefrihetens namn.
Här i Sverige låter vi högerextremister sprida skräck i Almedalen och folk som Rasmus Paludan hetsa mot muslimer.
Snyder menar inte på något sätt att dessa saker borde förbjudas. Hans poäng är att vi i brist på förståelse för begreppet låter extremister använda sig av ”yttrandefriheten” för att skada demokratin.
Yttrandefriheten måste förstås som en rätt att säga sanningen och granska makten. Det går inte att frikoppla ett yttrande i sig från sammanhanget och personen som talar. Framför allt måste vi börja tänka på yttrandefriheten som mer än frihet från statlig inblandning.
Det är ingen rättighet att använda botar för att sprida desinformation på Twitter, politiker har inte rätt att ljuga i media för att skapa splittring. Vi måste sluta att bara fokusera på vad personerna säger och börja registrera sammanhanget och vilka de är.
Yttrandefrihet är helt enkelt inte allas rätt att säga precis vad de vill. Syftet, säger Snyder, är att granska makten. För det krävs statlig inblandning.
Det blir lite fnissig stämning i bänkarna när Timothy Snyder kommer in på ekonomisk ojämlikhet. Utan jämlikhet, ingen ordentlig yttrandefrihet, säger historikern och ser sig om i rummet med guldstuckaturer och kandelabrar på väggarna. Om en person har alla pengar – han pekar på en stackare på första raden – hamnar resten av folket i beroendeställning. De är inte fria.
Dessutom gör det att vi bara pratar om sådant som angår de rikaste.
I fikapausen efteråt bjuder Akademien på wienerbröd med vaniljkräm och sylt. Det är trångt i trapphuset och smulor från bakverken fastnar på både hakor och välskräddade kavajslag. Det diskuteras filosofi och definitioner, politisk teori. En man torkar mungiporna med tygnäsduk.