Hammerfall behöver vässa stridsyxan
Publicerad 2019-08-16
ALBUM Hantverket på Hammerfalls elfte album är som vanligt välgjort.
Tyvärr är helheten totalt intetsägande.
Hammerfall
Dominion
Napalm/Warner
POWER METAL Hammerfall är stolta över sitt svenska hårdrocksarv.
”(We make) Sweden rock”, första singeln från elfte albumet ”Dominion”, ägnar hela fyra minuter åt att hylla svensk hårdrock och inhemska pionjärer som Heavy Load, Yngwie Malmsteen och At The Gates.
I samma låt tar gruppen också tillfället i akt att lyfta hårdrockens föredömliga förmåga att ena och förena människor: ”Together we are one/A true life worth fighting for”.
Göteborgarnas egen betydelse bör inte heller förringas.
Kvintettens hormonstinna hårdrock i skarven mellan pampig power metal och traditionell heavy metal har obestridligen satt sin prägel på scenen.
På ”Dominion” följer gruppen samma recept som tidigare. Till punkt och pricka.
Influenser från bland andra Judas Priest, Iron Maiden och Megadeth bakas samman till en kraftfullt paket som toppas med Joakim Cans imponerande himmelsvida register.
Men albumet är intetsägande och tillför i stort sett nada till Hammerfalls stora låtkatalog.
Krigslystna låtar som ”One against the world”, ”Bloodline” och ”Chain of command” har vi hört många gånger förr.
Och bortsett från pulshöjande ”Testify” och den starka igenkänningsfaktorn i tidigare nämnda ”(We make) Sweden rock” går skivan bet på stoff som på riktigt griper tag, ruskar om eller åtminstone sticker ut.
Den funkar desto bättre som dryckeslek.
Om du tar en shot varje gång Cans sjunger ”hammer”, ”power” eller ”crusaders” kommer du garanterat att bli stupfull.
BÄSTA SPÅR: ”Testify”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik