Spellista: De 99 tuffaste och bästa låtarna från september

Mattias Kling

helskärm

SPELLISTA Jahapp.

Då var det dags för kallare och mörkare tider igen.

Men vid sidan av värmeljus och filtar går det alltid att trösta det frostnupna sinnet med lite rykande het musik.

99 exempel på sådan hittar du här. Bland annat ett bidrag från det som kan bli årets album.

Jag vet. Du vet. Alla vet.

Det vi nu har framför oss är ett ungefärligt halvår som innebär en kamp mot instinkter och reflexer. För även om det finns en illusion av höst och vinter bestående av krispigt ljusa dagar med lätt luft och hälsosamma rosor på kinderna, så brukar verkligheten snarare bjuda på genomdränkta strumpor, fnasig och glåmig hy och energinivåer som bottnar i Marianergraven. Så har det varit så länge jag kan minnas, och så kommer det bli även i år. Bara att vänja sig och acceptera läget – eller emigrera till ljusare breddgrader. Men det blir nog inget med den saken den här vintern heller.

Så, vad göra? Att ge upp och gå i ide är ju alltid en lockande tanke, men i realiteten är det nog bättre att möta fanskapet med största möjliga motstånd. Preppa morgonsmoothien med extra mycket citrusfrukter, käka d-vitaminpiller likt godispastiller, elda på glöggen – och tonsätta det hela med musik som känns extra årstidspassande.

Utan omsvep går det att säga att det finns en hel del sådana bidrag på den nu aktuella spellistan, som speglar mitt urval av den septembermusik jag tycker ni borde lyssna lite närmare på. Den amerikanska My Dyring Bride-dyrkande combon Novembers Doom slinker naturligtvis med grundat enbart på gruppnamnet, men ett närmast mönsterskuret höstsoundtrack går att finna desto närmare ditt egna postnummerområde.

Jag har länge hävdat att Opeth har bemästrat vintertidsmetallen, och nog är deras nu aktuella progmacka ”In cauda venenum” galet tjusig i all sin tvåspråkiga prakt, men för att få den där extra förlamande känslan av förfall krävs det att blickarna vänds ännu längre norrut.

För även om alla medlemmar inte längre räknar björkarnas stad som sin hemvist är det omöjligt att ta Västerbotten ur Cult Of Luna. Hemmaregionens karghet och vresiga lynne är liksom invävt i dess själva väsen, en förutsättning snarare än en konsekvens, med en passiv sorg som gräver grund för en känslostorm som omöjligt kan lämna en oberörd.

Så har det varit på de båda årslistetoppande föregångarna ”Vertikal” och ”Mariner”, även om den sistnämnda inte räknas till den officiella diskografin då den var ett samarbete med sångerskan Julie Christmas, och det är precis på denna stig som septembergiven ”A dawn to fear” fortsätter sina bestämda steg.

Ännu en gång är det som att sextetten drar ut dina nervtrådar och spelar sina riff på dem. Analyserar, attackerar och mediterar. Trots sitt omfång – åtta kompositioner på 79 minuter – blir helheten aldrig långrandig eller otymplig (dess kulmen ”Lights on the hill” är exempelvis en kvart lång för att den måste vara det) och även om en helhetsgranskning i en sittning kan ses som ett projekt på förhand upplöses snart tid och rum. En trippel på årsbästalistans förstaplats? Skulle inte förvåna mig.

Men nu börjar och slutar inte allt med ovan nämnda skapelse. För även om Cult Of Luna smular sönder mycket av månadskonkurrensen finns det ingen anledning att stanna där. Det går ju lika bra att inspektera och njuta av första singeln från Green Days trettonde fullängdare ”Father of all fuckers” (release den 7 februari nästa år), vässa de tyska glosorna tillsammans med Rammstein-frontmannen Till Lindemann som åter igen har väckt liv i Peter Tägtgren-samarbetet som bär hans efternamn, drömma sig bort till forntida Egypten tillsammans med Nile eller låta dig hänföras av den olycksbådande melankolin hos Paradise Lost-kände Gregor Mackintoshs nya projekt Strigoi.

Dessa och så många fler hittar du i spellistan här nedan. En traditionstroget brokig blandning av brutalt, halvhårt och allt däremellan, med en spännvidd och uttrycksdisparens av mest svindlande snitt. Därför kommer få troligtvis digga allt, men alla kan å andra sidan göra någon oväntad och braskande upptäckt.

Som alltid – spela högt eller låt bli.

LYSSNA PÅ ÄLDRE MÅNADSLISTOR HÄR!

Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik