Spellista: De 99 tuffaste och bästa låtarna från november

Mattias Kling

helskärm

SPELLISTA Har du hört talas om Sleep Token?

Nähä, inte det? Det innebär också att du har gått miste om en av de senaste hajperna inom den trendkänsliga brittiska rockscenen – där det emellertid finns rejält med fog för alla lovord.

Just detta band får du stifta närmare bekantskap i novemberlistan. Tillsammans med 98 andra trevliga bekantskaper som räcker ända fram till dopparedagen.

För att etablera och sälja ett nytt band är sällan mystik ett dåligt recept. Tänk bara tillbaka på den hemlighetsfullhet som en gång i tiden präglade Kiss och Slipknot, samtidigt som få nog kan motsäga att den ljusskygga imagen i högsta grad har hjälpt till att bygga upp Ghost till ett av metalvärldens största namn.

Kort sagt: Har du inget annat att komma med går det alltid att dölja musikanternas identiteter och bygga en parallell mytologi som håller ända fram till det att det, frivilligt eller påtvingat, är dags att så att säga kasta masken. När detta väl så sker har ensemblen förhoppningsvis byggt upp en så pass omfattande anhängarskara att karriären överlever den imagemässiga stripteasen.

Det senaste bandet att anamma denna anonymitetsstrategi är brittiska Sleep Token. Frontade av en herre under namnet Vessel har Londongruppen gjort till sin usp att lovsjunga det uråldriga väsendet Sleep med samma inlevelse som Watain prisar Satan, och detta tonsatt med ett soundtrack som spänner från progressiv metal till mer indieljudande tongångar och spridda spår av EDM.

Låter det helt hatthylla? Ingenting blir egentligen klarare av att läsa de intervjuer frontmannen har gjort, då de mest består av diffust svammel som egentligen bara skapar mer förvirring runt vad kollektivet egentligen vill åstadkomma än de klarlägger.

Nåväl. Efter att ha släppt debut-ep:n ”One” (fantasin räckte tydligen inte så långt som till just skivtitlar) för tre år sedan och den lika klurigt betitlade uppföljaren ”Two” året därefter var det den 21 november slutligen dags att visa upp sig i fullängdskostym, via Spinefarm/Universal-lanserade ”Sundowning”.

Och det får sägas direkt – förväntar du dig vare sig stadiumsatanism som i fallet med tidigare nämnda Ghost eller kompakt progtrixande i stil med Tool kommer förstlingsalstret, titeln hänvisar till det demenstillstånd där en person drabbad av Alzheimers ibland kan bli mer irriterad eller ångestfylld framåt kvällen, att framstå som en besvikelse. Soundet är ofta luftigt och diffust, med det där vi vanligtvis förknippar med metal mer skönjbart i utkanterna snarare än som dess hårda kärna. Ibland far tankarna i väg mot Pain Of Salvation, bitvis går det att hitta spår av Deftones, samtidigt som det emellanåt går att dra paralleller till såväl Deaf Havanna som Port Noir och Periphery. Ganska långt från en konventionell metalhype, med andra ord. Men samtidigt en tilltalande musikalisk blandning som når sin kulmen i den ovanligt aggressiva ”Gods”, det drömska öppningsspåret ”The night does not belong to God” eller den finstämda ”Levitate”, en av årets absolut vackraste ballader.

Mycket påpassligt är den förstnämnda också inkluderad bland de 99 låtarna jag har valt ut för att illustrera exakt hur november 2019 egentligen lät.

För det finns ju så mycket mer. Den gångna månaden klappar mitt hjärta lite extra för Blood Incantations innovativa dödsmetall, King Diamonds återkomst som skivartist efter tolv långa år, Ozzy Osbournes härliga doompastill ”Straight to hell” och Lindemanns härliga uppryckning efter kalkondebuten ”Skills in pills”. Om jag nu ska nämna några få höjdpunkter i en sedvanligt omfattande och brokig låtparad.

Traditionstroget handlar det om en varierad blandning av brutalt, halvhårt och allt däremellan, med en spännvidd av mest svindlande snitt. Därför kommer få troligtvis digga allt, men alla kan å andra sidan göra någon oväntad och braskande upptäckt.

Som alltid – spela högt eller låt bli.

LYSSNA PÅ ÄLDRE MÅNADSLISTOR HÄR!

Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik