Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Nej, än ska vi inte söka skydd i skärgården

Två skäl att inte bli desperat – och tio att känna missmod

Översvämning i Kävlinge.

Om det blir krig kan du flytta ut i skärgården. Eller så kommer du till mig på min ö.

En kompis till mig säger så i telefonen.

Vad är det som händer?

Det finns många skäl till att vara desperat. Och då handlar det inte om dåligt samvete över alltför många timmar vid skärmen eller inköp av ett par byxor som inte behövs i garderoben.

Utan om verkliga, påtagliga problem som på ett eller annat sätt påverkar majoriteten av oss som bor på jorden. Och som 40 procent av oss ska ta ställning till under supervalåret 2024.

1. Demokratin utmanas. Auktoritära stater som Ryssland och Kina vill ha en annan världsordning och gör ovälkomna framstötar.

Demokratin är inte perfekt. Men det är det hittills bästa styrelseskicket världen kommit på.


2. Donald Trump kan vinna valet och bli president på nytt. Förfärande framtidsutsikter för den som tror på fakta, samarbete, hyfs och likabehandling av kvinnor.


3. Utbredd faktaresistens. En spade är inte längre en spade, det kan lika gärna vara en pilbåge.


4. De av människan utlösta klimatförändringarna försämrar redan förutsättningarna för liv på jorden. Torka, skyfall, missväxt, massdöd av arter är några av problemen.

Och värre blir det. Förra året nådde uppvärmningen av klotet nära 1,5 grader över nivån under förindustriell tid, den gräns som FN:s klimatkonferens lade fast 2015.


5. Människan är galen. Nu tillverkar vi snö inomhus och täcker marken för att bevara konstsnön. Vi ökar halten fossilt innehåll i bensin och diesel som säljs i Sverige och ökar medvetet koldioxidutsläppen. För att nämna något.


6. 100 miljoner flyktingar. En helt ofattbar siffra, som en femtedel av EU skulle vara på flykt. Förutom det mänskliga lidandet ställer det värdländerna på svåra prov och leder, ofta, till en politik av repression och oförsonlighet.

Ett kvarter i staden Selydove i Ukraina som träffades av ryska raketer i mitten av februari.


7. Ukraina. Ryssland trodde de skulle kunna stövla in i landet och lägga det för sina fötter. Nu är kriget inne på sitt tredje år och orsaken till det är att Putin har en egen bild av världshistorien och vilken roll han spelar i den. Stor kan man säga.

Ukraina slåss för sin egen och för vår frihet eftersom Ryssland vill beskära den svenska, och andra länders, suveränitet.

Nu griper missmodet omkring sig i Ukraina. Kriget går inte riktigt som de vill. Men varken vi eller de får tappa sugen. Ryssland måste besegras.

Volodymyr Zelenskyj har sparkat ÖB och möblerat om i militärledningen. Biter hästen i krubban? Eller leder det till en nytändning?


8. Politikens oförmåga att fatta nödvändiga beslut. Gång på gång bevisar det politiska systemet sin oförmåga att fatta nödvändiga beslut i lugn och ro, i god ordning.

Däremot är det inte ovanligt att det samlar sig till stora, avgörande, nödvändiga och dramatiska beslut i tider av akut och omvälvande kris. Som under pandemin.


9. Matbrist till följd av klimatförändringarna. Det kommer leda till hungersnöd, kravaller och migration.


10. Hybridkrig. Det går inte många veckor mellan rapporterna om nya datorattacker mot centrala samhällsfunktioner. Vellinge kommun, Svenska kyrkan, Coop, hemtjänsten i Kalix, listan kan göras väldigt lång. Syftet: Skapa oreda. Göra människor rädda. När attackeras mitt bankkonto?


Men det finns inte bara skäl till desperation. Man kan också vara hoppfull. Även om ljuspunkterna är få och kanske inte finns exakt där man tror.


1. Näringslivet. Företagen bryr sig i så låg grad som möjligt om politiska beslut. De går sin egen väg och den är ofta grön. De tror att det är där framtidens kunder finns.

En överraskning är miljardären Roger Akelius som ville köpa in sig i den stora friskolekoncernen Academedia under devisen ”utbildning är bättre än utdelning”. Det vill säga, tjäna inte pengar på skattefinansierad verksamhet men gör den bra.


2. Med kniven på strupen kan politiken trots allt ta sig samman. Ursula van der Leyen har under sina år i EU-kommissionen uträttat storverk som uppbackningen av Ukraina, viktiga klimatbeslut och att avstyra handelskrig. Man kan också nämna pandemin – och det svenska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato mindre än tre månader efter krigsutbrottet.

Det finns hopp. Även om skälen till desperationen är fler än motsatsen. Än behöver vi inte söka skydd i skärgården.


TRE SPANINGAR

 Puh och pust. När det ungerska parlamentet igår klubbade beslutet drogs det en suck av lättnad i hela Sverige. Det hade gått 21 månader och åtta dagar sedan Natoansökan lämnades in i Bryssel. Finland gick med redan i april förra året. Nu är alla länder runt Östersjön utom Ryssland med.

 Märklig är kritiken mot Magdalena Andersson (S). I alla fall den som går ut på att hon inte borde ifrågasätta en enskild opinionsbildare, åtminstone inte högerdebattören Henrik Jönsson, stor på Youtube och på turnéer runt landet. Varför inte? Att bara ifrågasätta kollektiv är en omöjlighet.

 Trognare svenskar? Nja, den slutsatsen kan man inte dra av Statistikmyndighetens senaste siffror. Visserligen är antalet skilsmässor det lägsta under 2000-talet. Men samtidigt är antalet giftermål också de lägsta under samma tid med undantag för pandemin. Antalet skilda har däremot ökat.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.