Tidningsdöd hotar med det nya mediestödet
Förslaget riskerar att resultera i en politiskt framkallad katastrof
Regeringens förslag till nytt mediestödssystem riskerar att leda till omfattande tidningsdöd, ökad ägarkoncentration, en likriktning av opinionsjournalistiken och minskad mediemångfald.
Störst risk att bli av med eller få kraftigt sänkta stöd löper de mindre rikstäckande tidningarna samt ”andratidningarna” runt om i landet. Båda dessa kategorier domineras av vänster-, socialdemokratiska och andra progressiva tidningar. Samtidigt försvårar förslaget för inte minst folkrörelser och idéburna utgivare att starta nya nyhetsmedier.
Resultatet riskerar att bli en politiskt framkallad katastrof – om inte regeringen och riksdagspartierna nu i sista stund samlar sig och rättar till bristerna i de hittillsvarande förslagen.
En mångfald av nyhetstidningar och -sajter är viktiga för ett öppet demokratiskt samtal, politisk debatt och möjlighet att ta del av nyheter, granskningar och samhällsanalyser utifrån olika perspektiv.
Tyvärr är själva kungstanken med förslaget till nytt mediestöd att gå ifrån fokus på denna mångfald. Den statliga mediestödsutredaren Mats Svegfors har uttryckt det lika tydligt som provocerande och magstarkt: ”Vi går från ett mångfaldsstöd till ett demokratistöd”. Som om mediemångfald inte var helt avgörande för en levande demokrati.
Det hittills föreslagna mediestödssystemet lider av flera allvarliga brister:
För det första sänks stödet kraftigt – med mellan 20 och 75 procent – för de som ens blir beviljade. Det innebär ett mycket hårt slag för många tidningar som redan är hårt pressade.
När det tidigare rättighetsbaserade stödet ersätts med ett fast anslag som ska fördelas så långt pengarna räcker riskerar tidningar som Aktuellt i Politiken, Dagen, Dagens ETC Flamman och NU att inte vara prioriterade. Samma risk löper lokaltidningar som Arbetarbladet i Gävle och Länstidningen i Östersund.
Dessutom riskerar nya krav och definitioner i förslaget att leda till att små rikstäckande nyhetstidningar blir helt utan stöd. Bakom formuleringar om att nyhetsförmedlingen ska vara ”allsidig” med ”ett brett utbud av perspektiv” döljer sig en risk att tidningar som utgår från vissa för demokratin viktiga perspektiv diskvalificeras. Och bakom begrepp som att relatera ”användarförankringen” eller ”det redaktionella innehållets omfattning” till ”bevakningsområdets storlek” döljer sig en risk att kraven på rikstäckande (och regionala) nyhetstidningar i praktiken blir omöjliga att uppnå.
För att få stöd 2024 behöver dessutom alla nya krav på pris, innehåll, utgivning och antal prenumeranter vara uppfyllda första halvåret 2023 – det vill säga innan de nya reglerna ens hade presenterats. Staten talar alltså i efterhand om för utgivare hur de borde ha gjort tidigare.
Att det föreslagna mediestödet de facto uppmuntrar till nedläggning av papperstidningar riskerar att drabba inte minst många äldre läsare.
Förslaget motverkar även etablering av nya tidningar eller nyhetssajter. Att inte få något stöd alls första året innebär en mycket hög tröskel för folkrörelser och ideella krafter som vill starta en ny utgivning och möta behov av ökad mångfald.
Det nya mediestödssystemets kungstanke är att prioritera ”tillgång till lokal nyhetsförmedling i hela landet” framför mångfald. Det gör att det kan räcka med en tidning per ort. De näst största - ofta socialdemokratiska – lokaltidningarna är inte längre prioriterade och kan hotas av nedläggning. Effekten blir i så fall en likriktning av perspektiv och att socialdemokratiska och andra röster tystas.
Regeringen har även valt bort utredningens förslag att behovspröva stödet. Det bäddar för att stora, välmående, tidningar kan fortsätta ta en stor del av stödet i anspråk.
Det nya mediestödssystemet riskerar få mycket allvarliga konsekvenser för mediemångfalden både nationellt och lokalt – och därmed för demokratin.
För att rädda det nya systemets legitimitet behöver regeringen och samtliga riksdagspartier snarast enas om ett mediestöd som ger rimliga förutsättningar för både lokalmedier och nationella tidningar – samt både mediemångfald och lokal nyhetsbevakning i hela landet. Än är det inte för sent.
Daniel Färm är vd och politisk redaktör för socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken