Familjeliv med skruv
Anna Andersson tycker om ”Bonusfamiljen” på SVT
TV. Med jämna mellanrum hör man talas om ”hotet mot kärnfamiljen”. Inte sällan anses hotet bestå av kvinnor som inte nöjer sig med rollerna som maka och mor utan dessutom vill ha egna, självständiga liv utanför hemmet.
Men det tycks också finnas en oro att bara för att man numera öppet lever i andra konstellationer – ensamstående föräldrar, stjärnfamiljer, regnbågsfamiljer – så utmanas själva normen kärnfamilj.
Inget kunde vara mer fel, menar jag. Kärnfamiljen är fortfarande det mest eftersträvansvärda sättet att leva, ett långt äktenskap och många barn – självklarheter förr – är sådant som skänker status i dag. Och vi är beredda att gå långt för att få ihop våra kärnfamiljer. Till och med när vi misslyckas så gör vi allt för att det ändå ska verka som att vi nästan har en kärnfamilj – en enda stor, härlig familj.
Det är detta som SVT:s nya serie Bonusfamiljen handlar om. Lisa (Vera Vitali) och Patrik (Erik Johansson) har på kort tid blivit vrålkära, lämnat sina respektive och flyttat ihop. Nu ska de jämka samman sina ungar och sluta fred med sina ex för att varannan vecka vara just en enda stor familj.
Det går så där. Ungarna är inte så intresserade av det nya parets integrationsprojekt och exen är inte så intresserade av fred, särskilt inte Lisas ex-man Martin. Fredrik Hallgren spelar suveränt en karlakarl som kämpar för att hålla ihop sedan frun lämnade honom, med en exakt blandning av aggressivitet och sårbarhet. Här finns också en snyggt inskriven klassaspekt, som även skapar dynamik i det nya paret Lisa och Patrik.
Bonusfamiljen i sig är dock mycket mer än ”så där”. Det här är en välskriven serie (manus av Felix och Clara Herngren, gifta med varandra, Felix syster Moa Herngren samt Calle Marthin) med en i synnerhet bra dialog. Den framförs av en samspelt och välcastad ensemble – varje roll är förvisso en tydlig typ men skådespeleriet får det ändå att fungera.
Det är kanske orättvist att jämföra med en relationsklassiker som Scener ur ett äktenskap men om man ändå gör det blir en sak tydlig: i dag står barnen i centrum vid en skilsmässa. 1973 kunde en förälder välja att bara försvinna ur sitt barns liv, 44 år senare är det inget alternativ. Det är förstås ett framsteg – men Bonusfamiljen visar hur vi trots den insikten fortfarande kan ha svårt att sätta barnens behov före våra egna drömmar om ”en enda stor, härlig familj”.
Gemensamt födelsedagskalas för styvbröderna, med alla föräldrar på plats – för barnens skull? Yeah, right.
Fotnot: ”Bonusfamiljen” visas i SVT1 måndagar kl 21 samt på SVTplay.