Det här är nätporrens litterära motsvarighet
Rebecca Yarros skriver i en genre som driver hela bokmarknadens utveckling
Vem älskar inte draken? Urtidsvarelsen, representanten för kaos, transcendens och visdom, fantasyvärldens motsvarighet till kärnvapen.
Be en AI att skriva om drakar utifrån ungdomsdystopier och romance så får du det Frankensteins monster som är Rebecca Yarros ”Fourth wing”. Det är ungefär vad som sägs på Booktok, där denna new adult-serie var en enorm succé under hela 2023, och utkom på svenska i december.
De två böcker som hittills har släppts utspelar sig på en militärakademi för drakryttare där den bensköra och silverhåriga Violet – en ’Mary Sue’ förklädd till glasögonorm – blivit tvångsinskriven av sin mamma som är en av landets högst uppsatta generaler.
Violet behöver klara sig igenom utbildningens dödliga sållningsprocess där bara de starkaste kadetterna blir utvalda till drakryttare. Utanför akademin genomför samtidigt Violets mamma och resten av rikets ledarskikt en hänsynslös och rituell bestraffning av barnen till de rebeller som vågat utmana styret. Bland dessa finns Xaden Riorson (går det att komma på ett mer bröligt, amerikanskt fantasynamn?), som är Violets ärkefiende, vilket i dessa sammanhang är samma sak som kärleksintresse.
Spänningen ligger dock inte i kärlekshistorien (platt) eller sexet (dött). Inte heller i de obegripliga politiska konflikterna, eller i miljön, som är undergestaltad, vilket skapar känslan av att drakryttarna flyger runt i en helt tom värld. Den ligger möjligen i de olika moment som Violet måste passera för att bli en fullvärdig drakryttare: kommer någon drake att välja henne, vilken färg kommer den att ha och vilka magiska förmågor kommer den tillåta Violet att kanalisera?
Den som på något magiskt och oförutsägbart sätt gör vissa böcker, ibland tio år gamla, till pengamaskiner
Om det är något som sticker ut hos Yarros så är det att hon kopplar ihop drakarna och deras genretypiska förmåga till telepatisk kommunikation med ett övernaturligt, själsligt partnerband. Eftersom Violets och Xadens drakar är makar är även deras ryttare ofrivilligt och intimt sammansvetsade tills döden skiljer dem åt och kan dessutom kommunicera ordlöst med varandra. Det är dock inte tillräckligt av en it-faktor för att förklara varför denna generiska och dåligt skrivna romantasy har blivit en världshit.
På ett mer övergripande plan kan Yarros framgångar säkert spåras till hur omvärldsläget ökar behovet av att fly in i främmande världar, men ett bättre svar finns i en djupare förståelse av den så kallade ”Tiktok-effekten”. Bokbranschens vita val. Den som på något magiskt och oförutsägbart sätt gör vissa böcker, ibland tio år gamla, till pengamaskiner.
I dag tycks många betrakta Tiktok som ett digitalt ungdomsland som vuxenvärlden kan vittja på litterära trender att exploatera. Men de missar poängen. Tiktok och delgemenskapen Booktok är en motor som driver på de förändringar av bokmarknaden som handlar om deltagande och medskapande, där följartunga personer i allt högre utsträckning utvecklar litteratur i symbios med sina fans. För att förstå hur det fungerar kan man snegla mot den överlappande fanfiktionvärlden där läsare skriver för varandra utifrån den digitala gemenskapens önskemål och troper. Några av de mest trendiga som Yarros medvetet använder är: enemies to lovers, insta-lust, telepathy/mind reading, forced proximity, fated mates/bonds.
Varför vill vi ha killen med den farligaste draken och med det vidriga namnet Xaden Riorson?
Att författare skriver direkt mot läsarnas känslomässiga sug och erotiska preferenser är inte nytt för romance, men det utgör en viktig skillnad mellan den bokmarknadskategori som Yarros tillhör, new adult (NA), och den snart utrotade föregångaren young adult (YA).
Young adult, som har ungdomar som uttalad målgrupp, bygger på en tradition där den vuxna författaren vägleder läsaren, till exempel moraliskt, och där det finns vissa gränser för hur våld och sex kan skildras. New adult präglas i stället av en ofta uttalad jämbördighet mellan författare och läsare och ett, i jämförelse, gränslöst bejakande av starka känslor och begär. I digitala gemenskaper som Tiktok kan användare genom kreativ variation frilägga, iscensätta och fira de känslor som böckerna framkallar i delade känslorus. Det är ur detta perspektiv inte direkt svårt att förstå varför den gamla skolans ungdomsbok i dag har så svårt att finna sina läsare. De har gått vidare.
Yarros böcker har jämförts med fast fashion, kläder avsedda att bäras någon enstaka gång och sedan slängas. Och liksom ett billigt trendplagg behöver böckerna inte heller vara mer än ’tillräckligt’ bra. Tydliga brister i kvalitet, som svag gestaltning, kass dialog och inkonsekvent intrig spelar ingen roll när de rutinerade läsarna själva fyller i alla luckor, medan de ovana förtrollas av sitt första möte med potenta klichéer. Därefter tar Booktoks långa kedja av gemensam igenkänning och känslomässig bekräftelse vid.
Men denna kedja går att påverka av den som vet vad den gör. I sina kanaler spelar Yarros rollen av att vara en i gänget till den grad att hon framstår som ett fan av sin egen skapelse. Därutöver har det amerikanska förlaget Red Tower Books framgångsrikt eldat på den virala kommunikationen med släpp av hemliga utgåvor med särskilt känslotriggande extramaterial. Detta består av ”dolda” kapitel skrivna ur Xadens perspektiv där känslokicken går ut på att få uppleva hans svartsjuka och motvilliga attraktion till Violets oemotståndliga personlighet. Det vill säga i den manliga blicken, fast regisserad av en kvinna.
Den ”nya” genren romantasy (det är inte en ny genre) ska alltså inte förstås som en enkel biljett till Tiktok-effekt. För Yarros är framgångsfaktorn snarare att hon förstår hur användarna läser och kommunicerar – känslodrivet, initierat, socialt, kreativt. Däremot verkar romance ha blivit den supergenre som driver utvecklingen mot en mer deltagarorienterad, global bokmarknad framför sig. Det går inte att bortse från likheterna med hur nätporren en gång transformerade internet. I båda fall kan man också se hur erotiska och känslodrivna preferenser renodlas till kategorier som kan läsas som kartor över kollektiva begär.
Här råder numera uttalad, närmast skamlös, frispråkighet bland läsare som är drillade i progressiva, feministiska ideal
Jag vet inte om det finns några sociala sammanhang där porrkonsumenter går på djupet med vilka samhälleliga och psykologiska erfarenheter som ligger bakom dragningen till troper som ”cheerleader”, ”age gap”, ”cuckold”. Däremot skulle jag inte bli förvånad om en motsvarande diskussion snart förs på allvar inom den romancegemenskap som präglas av ironisk självreflektion och gemensamt kunskapsbyggande. Här råder numera uttalad, närmast skamlös, frispråkighet bland läsare som är drillade i progressiva, feministiska ideal, men som kanske inte för evigt kan utgå från att allt kvinnligt begär automatiskt är subversivt?
Varför gillar vi tankeläsning? För att det representerar kontroll, eller för att vi vill slippa ta ansvar för all kommunikation? Varför gillar vi övernaturliga partnerband? För att de innebär villkorslös acceptans, eller för att vår partner då inte kan undanhålla någon del av sig själv? Varför vill vi ha killen med den farligaste draken och med det vidriga namnet Xaden Riorson? Varför vill vi spegla oss i hans blick? Vad säger det om oss?