Så krossas de ungas förtroende för polisen
Den största generationskonflikten på 50 år är under uppsegling
På appen TikTok är #blacklivesmatter det utan jämförelse största ämnet just nu.
Under måndagen närmade sig räkneverket som mäter antalet interaktioner åtta miljarder.
Och det är inte skojiga dansvideos som fått alla dessa tonårs-tummar att engagera sig – det är klipp som avslöjar polisvåld, dokumentation av rasistiska brott och tips på hur man skyddar sig mot tårgas (undvik smink, oljan i sminket kan öka effekten av tårgasen).
Inte sällan ackompanjeras de av Childish Gambinos This is America. Ett bevis på att man kan dansa till alla bra revolutioner.
Influencergenerationen har blivit aktivister.
Det skedde inte över en natt, men det gick oerhört fort.
I USA finns det tonåringar som redan deltagit i tre världsomspännande proteströrelser. 2017 drog de på sig Pussy hats och gick i Women’s march för att markera sin avsky mot Donald Trump. Två år senare marscherade de med Fridays for future och strejkade från skolan. Och nu deltar de i sin första protest som inte lika oreserverat applåderas av äldre liberaler – Black lives matter.
För första gången konfronteras de med en poliskår som är allt annat än välvilligt inställd. De kastas i marken. Tårgasas. Misshandlas med batonger. Vissa av dem har plötsligt kamperfarenheter som går att jämföra med jämnåriga i Turkiet och Hong Kong.
Genidraget med den svenska virusbekämpningen har varit att den hittills aldrig blandat in polisen
Att konfliktens kärna handlar om förtroendet för polisen är viktigt. Det finns ingen annan fråga som lika lätt radikaliserar unga människor. Att kunna lita på polisen är grunden i varje stabilt samhälle. När den tilliten rubbas upphör lojaliteten med de flesta andra auktoriteter. Polisen finns för att försvara systemet. Och hittills har ingen lyckats förklara varför man ska lita på ett system som mördade George Floyd.
Det är svårt att kalla det något annat än den största generationskonflikten på 50 år.
Bara genom att träffa varandra riskerar Tiktok-rebellerna att ta livet av sina föräldrar.
Den äldre generationen fruktar bokstavligt talat för sina liv.
På tv mästrar Mikael Damberg och andra män i 1900-talskostymer ungdomarna för att de bryter mot Folkhälsomyndigheternas rekommendationer. På Twitter, en allt mer grälsjuk insändarsida för boomergenerationen, möts de av glåpord.
Amerikanska medier är minst lika bekymrade över demonstranternas hälsa. I en artikel i The New Yorker varnar Harvardläkare för att tårgas framkallar just tårar och slem – vilket kan öka smittspridningen.
Kanske den underligaste form av omtänksamhet jag stött på.
Genidraget med den svenska virusbekämpningen har varit att den hittills aldrig blandat in polisen.
De svenska rekommendationerna har i grunden varit lika hårda som andra länders – stanna inomhus, träffas inte, res ingenstans. Men att låta polisen gripa och bötfälla människor för att de träffas i en park har aldrig varit aktuellt. Strategin har byggt på tillit och förtroende för medborgarna.
Men trots att de skötts förvånansvärt ansvarsfullt skingras den unga generationens antirasistiska manifestationer gång på gång av piketen – allt i virusbekämpningens namn.
I går hände det igen i Göteborg.
Det är möjligt att några liv räddas av att en demonstration först ges tillstånd och sedan upplöses av polis, men det kan knappast kallas för intelligent och effektiv pandemibekämpning. Som metod för att ytterligare sänka polisens förtroende bland unga är den däremot närmast perfekt.
