Så kartlägger appen Clubhouse ditt privatliv
Stora brister i dataskyddet – att journalister inte är mer försiktiga är en gåta
För bara ett par veckor sen blev det ett himla hallå om Whatsapp efter att ägaren Facebook meddelat att de skulle börja dela insamlad, personlig data mellan plattformarna. Många valde då att radera Whatsapp, vilket ledde till att den krypterade meddelandetjänsten Signal plötsligt slog rekord i nedladdningar. Varpå Whatsapp pausade sin planerade uppdatering.
Händer det äntligen? Hann jag tänka. Kommer 2021 bli året då integriteten prioriteras så högt att vi bojkottar appar och tjänster som exploaterar vår personliga information? Har vi äntligen förstått att vi måste protestera mot övervakningskapitalismen och kräva bättre digitala tjänster?
Nej. För senaste veckan exploderade intresset för den nya sociala pratplattformen Clubhouse i Sverige. Och med sitt guldfiskminne vallfärdar nu kändisar, medieprofiler och deras fans aningslöst in i övervakningskapitalisternas nya klubbhus, där integritetsvidrig datainsamling återigen utgör affärsmodellen. Denna gång är det våra röster, som avslöjar vilka vi är, vad vi känner och tänker, som är övervakningskapitalisternas byte.
Vad problemet är? En genomläsning av användarvillkoren visar att det finns så pass stora brister i dataskyddet att man undrar hur denna amerikanska app ens kan vara tillåten i Europa. För att kunna gå med i Clubhouse krävs till att börja med att man blir inbjuden av någon som redan har ett konto, och den som bjuder in andra måste ge Clubhouse åtkomst till adressboken i sin telefon.
För journalister och andra yrkeskårer med krav på källskydd är det fullkomligt otänkbart att dela med sig av sina kontakter. Att sprida personuppgifter utan att dessa personer givit sitt samtycke strider dessutom mot GDPR. Ändå är det många journalister som just nu använder, skriver om och pratar ganska okritiskt om Clubhouse. Ändå var det just av en journalistkollega jag nyligen (utan att ha bett om det) fick ett sms med en inbjudan till Clubhouse.
Enligt GDPR måste dataskyddet finnas med ”by design and by default” i digitala tjänster, vilket satte press på många plattformar när GDPR trädde i kraft. Men medan redan etablerade techjättar som Facebook och Google regelmässigt nagelfars av journalister, hajpas Clubhouse, som lanserades i mars 2020 långt efter GDPR:s införande i EU, alltför okritiskt. I Tyskland har dock konsumentorganisationen Vzbv redan utfärdat en så kallad cease-and-desist-varning mot Clubhouse med hot om lagliga åtgärder om inte dataskyddet uppfylls. En anledning så god som någon att vänta utanför Clubhouse.