Vad är viktigare än Ukraina just nu?
För Expressen Kultur handlar allt fortfarande om Aftonbladet
Ingen världshändelse är för stor eller dramatisk. Inte ens Putins invasionskrig mot Ukraina. På Expressen Kultur handlar det ändå till slut om Aftonbladets kultursida.
Redan på tisdagen hade Dmitri Plax skrivit en mycket vag antydningarnas anklagelseakt där han frågade var alla nyanserande Nato-motståndare, detta underförstått hemska släkte, befinner sig nu. Varför hörs de inte i debatten? Han nämnde inte en enda men skrev att de nog känner igen sig ändå. Och visst gör vi det.
Att inte ha velat ägna de senaste dagarna åt en ”men Nato då!”-diskussion, när Ukraina bombas och beskjuts, när hundratusentals flyr, när en enorm mobilisering mot kriget äger rum, betyder inte att man, i alla fall jag, ändrat uppfattning om Nato.
När jag tittar på militäralliansens de facto-facit de senaste decennierna, på våldet och de civila dödsoffren, är jag fortsatt lika kritisk. När jag tittar på de regimer och politiska ledare som styr många av Nato-länderna, eller snart kan komma att göra det, är jag fortsatt lika kritisk. Just nu har dock händelseutvecklingen i Ukraina och kring Ryssland varit mer angelägen att fokusera på, även om Nato-motstånd naturligtvis är helt förenligt med ett självklart Putin-motstånd. Men det är inte nödvändigtvis huvudsaken i dag eller i går eller i morgon.
På onsdagen fortsätter Expressen Kultur på sin linje, Lisa Bjurwald formulerar ett angrepp på ”nyttiga idioter”. I centrum står förstås Aftonbladet kultur. Bjurwald ignorerar självklart det faktum att vi de senaste veckorna och dagarna publicerat en bredd av röster om kriget. Från en polsk, vänsterintellektuell Nato-anhängare, en ukrainsk journalist, kulturchefen Karin Pettersson och en av den brittiska vänsterns portalfigurer Paul Mason, för att ta några exempel. I stället blir Göran Therborn sidans röst. Man behöver inte hålla med Therborn, men man kan angripa honom intellektuellt hederligt.
I Bjurwalds text beskrivs han som del av en diktaturvurm, som alltid i alla lägen viftar bort problematisering av Ryssland som russofobi. Hon hänvisar till en artikel som varken försvarar Putin eller hänvisar till russofobi. Bjurwald hittar också en recension av Richard Nephews The art of sanctions, där Therborn först återger den amerikanske tjänstemannens analys av sanktionspolitikens effekter, syften och långsiktiga konsekvenser globalt och sedan problematiserar den. Bara den som desperat letar efter ännu ett exempel för att bygga sin klumpiga tes kan läsa recensionen lika anti-intellektuellt som Bjurwald gör.
Det är dock inte bara denna kultursida som syndat. Även Johan Croneman i DN, Mattias Göransson i Filter och litteraturkritikern Per-Axel Svensson i Kristianstadsbladet blir till förtappade själar i Bjurwalds analys. Hela tidningen Flamman buntas ihop med Putins propagandaapparat.
Den 20 februari demonstrerade Svenska Freds, först av alla, mot den ryska regimens aggressiva agerande, och emot kriget. Då satt liberaler mest och twittrade ilsket om varför ingen ordnande någon demonstration, hellre än att ansluta sig till fredsrörelsens eller ordna en egen. Men också Svenska Freds skrivs in i Bjurwalds berättelse om nyttiga idioter som ingenting förstår, om vare sig Rysslands vidrighet eller Natos inneboende godhet. Trots att varje sund demokrati behöver en fredsrörelse som motsätter sig militarism, och att Svenska Freds åstadkommit enormt mycket för just fred sedan grundandet 1883. Men det är som att tänkande, längre och andra perspektiv – och en vilja att problematisera i sig är ett hot mot Bjurwalds världsbild.
En världsbild som för övrigt får henne att med orden ”Exakt så!” på twitter förmedla vidare ett resonemang som går ut på att Nato nu genom omedelbara bombningar av rysk trupp borde inleda tredje världskriget.
Är den som inte tycker att det självklart är en bra idé också en femtekolonnare, en Putinkramare? Av en sådan hållning blir det till slut en smal kultursida. Men vad spelar det för roll? Viktigast är att Expressen kultur får fira ännu en seger – äntligen handlar debatten om Aftonbladet kultur och ”dumma vänstern”.
Vad kan väl vara viktigare just nu?