Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

”Studio DN” är befriande humorlöst

Hanna Olsson har lyssnat på tidningens podd-satsning

När det nu har blivit dags för Dagens Nyheter att ta klivet ut på poddscenen vill de – icke överraskande – till varje pris vara P1. Med Johar Bendjelloul, rekryterad från SR, som en av frontfigurerna i den nya satsningen blir det också förvillande likt.

DN lanserade för några veckor sedan två nya poddar: en intervjupodd med nämnde Bendjelloul samt Studio DN, veckomagasinet där DN-medarbetare pratar om sådant som stått i tidningen i veckan. Och förstås också det tvåtusenartonska inslaget om vad som inte hänt i veckan, det vill säga falska nyheter och desinformation. Övriga programledare är Johan Hilton, Karin Eriksson och Hanna Fahl.

Den som är allergisk mot journalistik i kategorin reporter intervjuar reporter, som ofta förekommer i livesändningar där man fått slut på intervjupersoner och behöver fylla ut tiden, ska undvika Studio DN.

Här intervjuar kollegor kollegor och skäms inte för det. Johar Bendjelloul lovar i första avsnittet att det är DN:s smartaste reportrar som ska förekomma i podden, jo, det är lustigt att tänka sig motsatsen.

Resultatet är smart, det är insatt och jag lär mig saker om Davos och Gui Minhai som jag kanske inte snappat upp i det ilsnabba nyhetsflödet.

Men vänta nu, det finns ju redan en podd – ett radioprogram rent av – som gör detta. Det heter God morgon, världen!, sänds i P1 och vinner på nästan samtliga punkter. För samtidigt som Per Svensson är med på skypelina från hemifrån sitt vardagsrum för att snacka terror i Studio DN, förbereder Cecilia Uddén en ingång om en satiriker direkt från en jazzig bakgata i Tel Aviv.

Där P1:s veckomagasin i alla fall bjuder till konflikt i panelen (programmets bästa inslag) så är podden från morgondraken i Marieberg helt renons på dramatik. Alla är överens och förstår varandra precis.

Men en sak är underbar med Studio DN: Den är helt humorbefriad. Hanna Fahl, vanligtvis så otroligt rolig, får på sin höjd låta munter och dammiga satirinslag om att Lill-Babs haft många karlar slipper vi helt.

Det sista var tyvärr ett autentiskt exempel från God morgon, världen!.